Läkarna och Alkoholfrågan : en enkätstudie inom Riskbruksprojektet i Landstinget Västmanland

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år. En relativt stor andel av primärvårdens patienter har riskabla alkoholvanor eller alkoholrelaterade besvär. Trots påvisad effekt av alkoholförebyggande insatser inom primärvården visar studier att läkares benägenhet att ta upp alkoholfrågan med...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Nordin, Maria
Format: Others
Language:Swedish
Published: Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd 2010
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9425
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mdh-9425
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mdh-94252013-01-08T13:24:09ZLäkarna och Alkoholfrågan : en enkätstudie inom Riskbruksprojektet i Landstinget VästmanlandsweNordin, MariaMälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd2010AlkoholenkätundersökningläkareprimärvårdriskbrukRiskbruksprojektetPublic health scienceFolkhälsovetenskapAlkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år. En relativt stor andel av primärvårdens patienter har riskabla alkoholvanor eller alkoholrelaterade besvär. Trots påvisad effekt av alkoholförebyggande insatser inom primärvården visar studier att läkares benägenhet att ta upp alkoholfrågan med sina patienter är förhållandevis låg. Syftet med studien var att undersöka och analysera familjeläkare och ST-läkares arbete med alkoholfrågan i samband med patientmöten i Landstinget Västmanlands närsjukvård, samt studera möjliggörande faktorer för att bedriva detta arbete. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga familjeläkare och ST-läkare i länet. Svarsfrekvensen var 49 procent. Resultatet visar att knappt 70 procent av läkarna regelbundet tar upp alkoholfrågan med patienter. Om en patient har ett riskbruk påbörjas vanligen ett samtal för att motivera till minskad alkoholkonsumtion. Vanligaste orsakerna till att ta upp alkoholfrågan är alkoholrelaterade symptom eller att det ingår i rutinerna. Tidsbrist är vanligaste anledningen till att inte ta upp frågan. Nästan hälften av läkarna har inte utbildats i att hantera alkohol och riskbruk och/eller i Motiverande samtal (MI) under senare år. Läkare som utbildats i MI tar mer frekvent upp alkoholfrågan än de som inte utbildats. Bättre möjlighet att remittera till stödinsatser och mer tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete kan öka läkarnas alkoholförebyggande insatser. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9425application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Alkohol
enkätundersökning
läkare
primärvård
riskbruk
Riskbruksprojektet
Public health science
Folkhälsovetenskap
spellingShingle Alkohol
enkätundersökning
läkare
primärvård
riskbruk
Riskbruksprojektet
Public health science
Folkhälsovetenskap
Nordin, Maria
Läkarna och Alkoholfrågan : en enkätstudie inom Riskbruksprojektet i Landstinget Västmanland
description Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år. En relativt stor andel av primärvårdens patienter har riskabla alkoholvanor eller alkoholrelaterade besvär. Trots påvisad effekt av alkoholförebyggande insatser inom primärvården visar studier att läkares benägenhet att ta upp alkoholfrågan med sina patienter är förhållandevis låg. Syftet med studien var att undersöka och analysera familjeläkare och ST-läkares arbete med alkoholfrågan i samband med patientmöten i Landstinget Västmanlands närsjukvård, samt studera möjliggörande faktorer för att bedriva detta arbete. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga familjeläkare och ST-läkare i länet. Svarsfrekvensen var 49 procent. Resultatet visar att knappt 70 procent av läkarna regelbundet tar upp alkoholfrågan med patienter. Om en patient har ett riskbruk påbörjas vanligen ett samtal för att motivera till minskad alkoholkonsumtion. Vanligaste orsakerna till att ta upp alkoholfrågan är alkoholrelaterade symptom eller att det ingår i rutinerna. Tidsbrist är vanligaste anledningen till att inte ta upp frågan. Nästan hälften av läkarna har inte utbildats i att hantera alkohol och riskbruk och/eller i Motiverande samtal (MI) under senare år. Läkare som utbildats i MI tar mer frekvent upp alkoholfrågan än de som inte utbildats. Bättre möjlighet att remittera till stödinsatser och mer tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete kan öka läkarnas alkoholförebyggande insatser.
author Nordin, Maria
author_facet Nordin, Maria
author_sort Nordin, Maria
title Läkarna och Alkoholfrågan : en enkätstudie inom Riskbruksprojektet i Landstinget Västmanland
title_short Läkarna och Alkoholfrågan : en enkätstudie inom Riskbruksprojektet i Landstinget Västmanland
title_full Läkarna och Alkoholfrågan : en enkätstudie inom Riskbruksprojektet i Landstinget Västmanland
title_fullStr Läkarna och Alkoholfrågan : en enkätstudie inom Riskbruksprojektet i Landstinget Västmanland
title_full_unstemmed Läkarna och Alkoholfrågan : en enkätstudie inom Riskbruksprojektet i Landstinget Västmanland
title_sort läkarna och alkoholfrågan : en enkätstudie inom riskbruksprojektet i landstinget västmanland
publisher Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd
publishDate 2010
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9425
work_keys_str_mv AT nordinmaria lakarnaochalkoholfraganenenkatstudieinomriskbruksprojektetilandstingetvastmanland
_version_ 1716519219676315648