| Summary: | Syftet med denna c-uppsats är att få ökad förståelse och kunskap hur samverkan mellan välfärdsorganisationer fungerar i rehabiliteringsarbete där personer har en OSA-anställning. Det är de processer och tillvägagångsätt i samverkansarbetet kring OSA som är viktiga i sammanhanget. Denna studie är baserad på kvalitativ metod delvis med grundad teori som forskningsdesign. Intervjuer har gjorts med respondenter från samverkande organisationer. Resultatet tyder på att samverkan kan betraktas som ett effektivt och modernt arbetssätt. Då individen bemöts av samordnade och samlade resurser samt att det sätts in gemensamma effektiva rehabiliteringsstödinsatser med långsiktiga mål som gör att se och hantera individens hela livssituationen blir bättre. Studien visar att samverkan inte dock är helt oproblematiskt. Vid samverkan mellan välfärdsorganisationerna möts olika organisationer, organisatoriska och institutionella normer, kulturer, roller, befattningar, regler och arbetssätt samt kompetenser, vilket kan ibland ligga till grund för motstridigheter och motsättningar mellan samverkande aktörer. Samverkan kräver därför medvetenhet och kunskap om det som kan uppstå som hinder samt noggrann planering hur detta skall hanteras.
|
|---|
