| Summary: | Examensarbetet syftar på att undersöka om verksamheter som driver ett coworking space utgår från ett tjänstelogiskt perspektiv. Under 2018 ökade antal coworking verksamheterna med 15,2% från året tidigare (Coworking Resources, 2019). Enligt Jackson (2012) har megatrender som digitalisering, delningsekonomi och kollektivism ökat populariteten av uppstart av coworking spaces globalt. Med en föreställning att affärsmodellen coworking space påminner om ett tjänstelogiskt förhållningsätt till att utföra affärer fanns ett intresse att undersöka det populära konceptet coworking space, ur ett tjänstelogiskt perspektiv. Under processen för att identifiera deltagare till studien, samt undersökningsobjekt, initierades åtgärder från myndigheter för att minska smittspridningen Covid-19. Vilket påverkade tillgången till undersökningsområden och deltagare för datainsamling. Därför valdes istället semistrukturerade intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval. Studien har identifierat att i verksamheter initialt utgår från ett tjänstelogiskt perspektiv vid uppstart och framtagning av nya tjänsteerbjudanden. Exempelvis används metoder som Design Thinking vid utvecklingsprocesser. Dock framkommer det att de inte fullföljer det tjänstelogiska tillvägagångsättet vid fortsatt utveckling och drift av sina verksamheter. Examensarbetet avser inte att påstå att coworking verksamheter bör arbeta utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv, utan ställer snarare frågan om de gör det. Följaktligen syftar examensarbetes resultatavsnitt på att verksamheter som driver coworking inte arbetar utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv, däremot kan det upplevas som sådant i många fall. Oftast är deras erbjudande värdeskapande, men är däremot inte samskapande tillsammans med kunderna. Från analysen identifierades brister i Kristensson et al. (2014) tjänsteinnovationsprocess modell, som inte tar höjd för nystartade verksamheter, utan fokuserar på existerade företag som önskar göra förändringar av deras affärsmodell. I analysen identifierades även att tjänsteinnovationsprocess syn på initiala behov, där verksamheten först ska lägga mål med tjänsteinnovationen innan de ens har identifierat grundbehov. Det framkommer i analysen från datainsamling att processen är teoretisk konstruerad, men är svår att applicera i praktiken. Med anledning av det har arbetet resulterat i ett innovationsbidrag i form av en ny tjänsteinnovationsprocess, som inspireras av tjänsteinnovationsprocessen från Kristensson et al. (2014) och Kolbs lärcykel (Kolb, 2007). Med anledning att processen istället är kontinuerlig och bättre anpassad till nystartade verksamheter. === The aim of the study is to examine whether activities pursuing a coworking space are based on a service logic perspective. In 2018, the number of coworking activities increased by 15,2% from previous years (Coworking Resources, 2019). According to Jackson (2012), megatrends such as digitization, the sub-economy and collectivism have increased the popularity of the start of coworking spaces globally. With a notion that the coworking space business model is reminiscent of a service logic approach to performing business, there was an interest to examine the popular concept of coworking space, from a service logic perspective. During the process of identifying participants in the study, and investigating objects, measures were initiated by the authorities to reduce the transmission of Covid-19. This would affect access to survey areas and participants for data collection. As a result, semi-structured interviews were selected based on a convenience selection. The study has identified that in activities the initial approach is based on a service logic approach to the creation of new service offers. For example, methods like Design Thinking are used for development processes. However, they do not fulfil the service logic approach to the continued development and operation of their activities. The study is not intended to suggest that coworking practices should operate on the basis of a service logic perspective, but rather the question of whether they are doing so. As a result, the results section of the thesis is that activities that operate coworking do not work on the basis of a service logic perspective, but it can be perceived as such in many cases. Most of the time, their offer is of value creation, but it is not co-creation with the customers. The analysis identified weaknesses in Kristensson et al. (2014) 'service innovation process', which does not take the height of newly created activities, but focuses on the existence of companies that wish to make changes to their business model. The analysis also identified that service innovation process views initial needs, where the activities first have to set objectives with the services innovation before they have even identified basic needs. It is emerging in the data collection analysis that the process is theoretically designed, but is difficult to apply in practice. In view of this, the work has resulted in an innovation contribution in the form of a new service innovation process, which is inspired by the Service Innovation Process from the Kristensson et al. (2014) and Kolb's learning cycle (Kolb, 2007). As a result, the process is continuous and better tailored to new business.
|
|---|
