| Summary: | Studiens syfte är att belysa vad som organisatoriskt kan ha betydelse för matematiklärare och speciallärare inom matematikutveckling i arbetet med att undanröja hinder i lärmiljön för matematiskt högpresterande elevers lärande i matematik då det i rapporter framkommer att denna grupp ibland inte tillgodoses i tillräcklig grad. Intervjuer genomförs med matematiklärare samt speciallärare för att ta del av deras upplevelser kring elevgruppen. Dessutom sker observationer i matematiklärarnas klassrum för att se hur lärandemiljön gestaltas. Resultatet analyseras sedan utifrån ett salutogent perspektiv. Studiens resultat visar att matematikundervisningen för att undanröja hinder för matematiskt högpresterande elevers lärande organiseras genom strukturen på lektionen, genom att använda berikande materiel samt genom delaktighet och bemötande på en högre nivå. Studien visar att speciallärarnas roll i klassrummet är liten för denna elevgrupp. De organisatoriska strukturer som kan ha betydelse för matematiklärare och speciallärare i arbetet med matematiskt högpresterande elevers lärande är skolans organisation, lärarnas kompetens samt samarbetet med och förväntningarna på speciallärarna som del i elevhälsan. Studien visar även att de högpresterande eleverna i matematik lätt försvinner i den dagliga undervisningen då de flesta resurserna riktas till elever i behov av stöd för att nå målen. Studien belyser att en genomtänkt organisation, både i och utanför klassrummet så som riktade instruktioner i klassrummet, genomtänkta mötesstrukturer men också genom matematisk kompetens så går det att främja också de högpresterande eleverna. Speciallärarnas kompetens behövs då för att undanröja hinder också för denna elevgrupp.
|
|---|
