| Summary: | Problemformulering: År 2002 trädde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hälsa i arbetslivet. Samma år delades finansiella medel för det innefattande hälsobokslutsprojektet ut till de medverkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka två av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och Skellefteå kommun. Vår intention är att ge svar på följande frågor utifrån deras perspektiv: v Vad är hälsobokslutsmodellen baserad på? v Vilken funktion har hälsobokslutet fått i respektive kommun? v Vilka synpunkter finns beträffande målet att skapa en gemensam hälsobokslutsmodell för kommunal verksamhet? v Har hälsobokslutsarbetet lett till att hälsan synliggjorts och sjukfrånvaron minskat? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vad hälsoboksluten i kommunerna Sigtuna och Skellefteå har baserats på, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hälsan i verksamheten. Vi vill även utreda huruvida det är möjligt att skapa en gemensam modell för hälsobokslut i kommunal verksamhet. Metod: För att uppnå studiens syfte och ge en överskådlig bild av begreppet ”hälsobokslut” har en kvalitativ undersökningsmetodik använts i form av fallstudier. Undersökningen bygger på den deduktiva ansatsen där teorin granskas före det empiriska materialet samlas in. Data som samlats in är baserad på intervjuer, litteratur samt artiklar och broschyrer. Slutsats: Vår allmänna slutsats är att kommunerna genom sin medverkan i hälsobokslutsprojektet har spridit ljus på hälsofrågorna vilket i sig är en positiv konsekvens. Det är svårt att uttala sig om de minskade sjukfrånvarotalen i kommunerna sedan projektets start beror på hälsobokslutets införande eller om de grundar sig på andra faktorer. Kommunerna har gått tillväga på olika sätt då de utarbetat sina bokslut. Detta tror vi kan bero på att det idag inte finns någon allmänt vedertagen definition av begreppet ”hälsobokslut” och vad ett sådant ska innehålla. Trots detta är hälsobokslutets övergripande funktion i båda kommunerna att vara ett styr- och uppföljningsinstrument för medarbetarnas hälsa i verksamheten.
|
|---|
