“KÄNNER DU DIG KRÄNKT, SÅ HAR DU BLIVIT KRÄNKT” : En kvalitativ studie om skolkuratorers upplevelse av arbetet med unga som blivit utsatta för sexuella trakasserier

• Main Authors: El-Natour, Caroline, Ohlsson, Stephanie
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd 2019
• Subjects: Sexual harassment; school counselor; counselor; gender; gender differences; gender awareness.; Sexuella trakasserier; skolkurator; kurator; bemötande; genus; genusskillnader; genusmedvetenhet.; Social Work; Socialt arbete
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43460

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer på grundskolan arbetar mot kränkande behandling i form av sexuella trakasserier. Vidare undersöktes om det förekommer skillnader i kuratorers bemötande, värderingar och bedömningar ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från ett fiktivt fall. Metoden baserades på ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer kopplade till en vinjett. Fyra deltagare utgick under intervjutillfällena från en vinjett och två tog ställning till en annan. Vinjetterna innehöll samma fiktiva berättelse förutom att elevens könstillhörighet var utbytt. Studiens vetenskapliga ramverk bestod av genusteori. Genomsökandet av tidigare forskning inom området visade att professionella vanligtvis gör en viss skillnad i bemötandet av klienter baserat på klientens könstillhörighet. Resultatet från den här studiens intervjuer synliggör dock inga utmärkande skillnader i bemötande beroende på elevens kön. Dock kunde vissa skillnader urskiljas i intervjupersonernas fria berättande i vilket intervjupersonernas förståelse av vissa typer av beteenden hos elever kunde härledas till stereotypa föreställningar om kön. Avslutningsvis diskuteras utifrån skribenternas perspektivhuruvida skolorna borde utveckla sina utbildningsstrategier avseende makt, sexualitet och samtycke. === The purpose of the study was to investigate how school counselors at compulsory school work against offensive treatment in the form of sexual harassment. Furthermore, it was examined whether there were differences in counselors' treatment, values and assessments from a gender perspective, based on a fictitious case. The method was based on a qualitative approach with semi-structured interviews linked to a vignette. During the interview sessions, four participants were based on a vignette and two from another. The vignettes contained the same fictional story except that the pupil's gender affiliation was exchanged. The study's scientific framework consisted of gender theory. The search of previous research in the field showed that professionals usually make a certain difference in the treatment of clients based on the client's gender affiliation. However, the results of this study's interviews do not reveal any significant differences in treatment depending on the student's gender. However, some differences were discernible in the respondents 'free narrative in which the respondents understanding of certain types of behavior among students could be derived from stereotypical notions of gender. Finally, it is discussed from the writers' perspective whether the schools should develop their education strategies regarding power, sexuality and consent.