Matematikundervisning : -En speciallärares uppdrag?
Utgångspunkten i arbetet var att elever går ut den svenska grundskolan utan betyg i matematik samt att ett av speciallärarens uppdrag är att arbeta förebyggande genom att delta i utveckling av matematikundervisning. Syftet med studien var att identifiera vad som skulle kunna vara aktuellt att u...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
2018
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39762 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mdh-39762 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mdh-397622018-06-15T05:21:45ZMatematikundervisning : -En speciallärares uppdrag?sweMartinelli, MarinaNilsson, PernillaMälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikationMälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation2018matematikdidaktikmatematisk förmågakollegialt lärandematematikundervisningproblemlösningPedagogyPedagogikUtgångspunkten i arbetet var att elever går ut den svenska grundskolan utan betyg i matematik samt att ett av speciallärarens uppdrag är att arbeta förebyggande genom att delta i utveckling av matematikundervisning. Syftet med studien var att identifiera vad som skulle kunna vara aktuellt att utveckla i matematikundervisningsprocessen på lågstadiet. Genom en kvalitativ ansats och fyra halvstrukturerade fokusgruppsamtal tog vi del av lärarnas beskrivningar av de didaktiska val som görs i den egna undervisningsprocessen. Samtalen analyserades utifrån ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Vi använde de didaktiska frågorna i samspel med undervisningsprocessens faser planera, organisera och reflektera som analysverktyg. Resultatet av studien visade att det fanns behov av att planerings- och reflektionsfasen lyftes fram och fick ta större plats i undervisningsprocessen. Genom att möjliggöra mer kollegialt lärande kunde framför allt planering och reflektion lyftas fram och få ta större plats i undervisningsprocessen. För att matematikundervisningen skulle ge eleverna större möjlighet att utveckla de matematiska förmågorna behövde matematiklärarna i de kollegiala samtalen utveckla den problembaserade undervisningen. De slutsatser vi drog av studien utifrån de beskrivningar några lärare gett av sin undervisningsprocess och som vi tolkat är att matematikundervisningen kunde vara en speciallärares uppdrag genom att de arbetade för att utveckla undervisningsprocessen tillsammans med matematiklärarna. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39762LÄRARUTBILDNINGEN, application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
matematikdidaktik matematisk förmåga kollegialt lärande matematikundervisning problemlösning Pedagogy Pedagogik |
spellingShingle |
matematikdidaktik matematisk förmåga kollegialt lärande matematikundervisning problemlösning Pedagogy Pedagogik Martinelli, Marina Nilsson, Pernilla Matematikundervisning : -En speciallärares uppdrag? |
description |
Utgångspunkten i arbetet var att elever går ut den svenska grundskolan utan betyg i matematik samt att ett av speciallärarens uppdrag är att arbeta förebyggande genom att delta i utveckling av matematikundervisning. Syftet med studien var att identifiera vad som skulle kunna vara aktuellt att utveckla i matematikundervisningsprocessen på lågstadiet. Genom en kvalitativ ansats och fyra halvstrukturerade fokusgruppsamtal tog vi del av lärarnas beskrivningar av de didaktiska val som görs i den egna undervisningsprocessen. Samtalen analyserades utifrån ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Vi använde de didaktiska frågorna i samspel med undervisningsprocessens faser planera, organisera och reflektera som analysverktyg. Resultatet av studien visade att det fanns behov av att planerings- och reflektionsfasen lyftes fram och fick ta större plats i undervisningsprocessen. Genom att möjliggöra mer kollegialt lärande kunde framför allt planering och reflektion lyftas fram och få ta större plats i undervisningsprocessen. För att matematikundervisningen skulle ge eleverna större möjlighet att utveckla de matematiska förmågorna behövde matematiklärarna i de kollegiala samtalen utveckla den problembaserade undervisningen. De slutsatser vi drog av studien utifrån de beskrivningar några lärare gett av sin undervisningsprocess och som vi tolkat är att matematikundervisningen kunde vara en speciallärares uppdrag genom att de arbetade för att utveckla undervisningsprocessen tillsammans med matematiklärarna. |
author |
Martinelli, Marina Nilsson, Pernilla |
author_facet |
Martinelli, Marina Nilsson, Pernilla |
author_sort |
Martinelli, Marina |
title |
Matematikundervisning : -En speciallärares uppdrag? |
title_short |
Matematikundervisning : -En speciallärares uppdrag? |
title_full |
Matematikundervisning : -En speciallärares uppdrag? |
title_fullStr |
Matematikundervisning : -En speciallärares uppdrag? |
title_full_unstemmed |
Matematikundervisning : -En speciallärares uppdrag? |
title_sort |
matematikundervisning : -en speciallärares uppdrag? |
publisher |
Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
publishDate |
2018 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39762 |
work_keys_str_mv |
AT martinellimarina matematikundervisningenspeciallararesuppdrag AT nilssonpernilla matematikundervisningenspeciallararesuppdrag |
_version_ |
1718696831377997824 |