Projektering av en järnvägsanläggning ur ett livscykelperspektiv : En fallstudie om hur infrastrukturförvaltare kan förbättra projektering av stora tekniska system med fokus på livscykelperspektivet

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar projektering av en järnvägsanläggning ur ett livscykelperspektiv. Målet är att tydliggöra vad Trafikverket behöver ta hänsyn till vid projektering av en järnvägsanläggning Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som på...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Kirilmaz, Elias, Quach, Jennifer
Format: Others
Language:Swedish
Published: Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik 2018
Subjects:
ILS
LTS
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39425
Description
Summary:Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar projektering av en järnvägsanläggning ur ett livscykelperspektiv. Målet är att tydliggöra vad Trafikverket behöver ta hänsyn till vid projektering av en järnvägsanläggning Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar projekteringen av järnvägsanläggningar utifrån ett Life Cycle Managementlångsiktigt hållbarhetsperspektiv perspektiv med fokus en centralpunkt inom på Integrated Logistic Support. Med detta avser studien att ge förslag på för atthur organisationen kunnakan uppnå långsiktiga lönsamhetsmål de krav som ställs på järnvägsanläggningen samt öka förutsägbarheten för livscykelkostnaden. Frågeställningar: Hur kan projektering av järnvägsanläggningar förbättras ur ett långsiktigtlivscykel perspektiv? Vilka faktorer behöver Trafikverket ta hänsyn till vid projekteringsfasen för att säkerställa tillförlitliga och kostnadseffektiva järnvägsanläggningar? Hur kan en arbetsmetodik formas för att främja en kostnadseffektiv järnvägsanläggning? Metod: Följande studie är baserad på en kvalitativ fallstudie av Trafikverket. Metoden är baserad på semistrukturerade intervjuer och dokumentationsmetodik för att erhålla empiriska data. Litteraturstudien och det teoretiska ramverket är baserade på expertgranskade tidskrifter, vetenskapliga artiklar och böcker som täcker studieområdena. Slutsats: Studien har visat att projektering av järnvägsanläggningar ur ett livscykelperspektiv kan förbättras genom att ta fram konkreta underlag för stödja de besluts som ska tas. Beslutsunderlag för järnvägsanläggningen bör baseras på olika analyser för att kunna värdera vilket alternativ som ger den mest kostnadseffektiva anläggningen samtidigt som det återspeglar de efterfrågade målen och kraven. Analyser ska inte enbart baseras på tekniska konstruktion utan även driften samt underhållet behöver beaktas eftersom de har en stor inverkan på utfallet av kapaciteten, prestandan samt kostnaderna över hela anläggningens livscykel. Vidare har studien visat vikten av att ha tillförlitliga system som kan ge information om anläggningen och även all data som krävs för att utföra analyser. === Purpose: The purpose of the study is to investigate which factors affect the longlife cycle-term planning of a railway infrastructure. The aim is to clarify what the Swedish Transport Administration needs to take into account when planning a railway infrastructure in the future in order to meet the requirements and increase the predictability of life cycle costs. Research questions: How can railway infrastructure planning phase be improved based on a life cycle long-term perspective? What factors do the Swedish Transport Administration need to take into account during the planning phase to ensure reliable and cost-effective railway infrastructure? How can a working methodology be designed to promote a cost-effective railway facility? Method: The following study is based on a qualitative case study of Swedish Transport Administration. The literature study and the theoretical framework are based on peer-previewed journals, scientific articles and books that covers the areas of the study. The empirical data collection is based on semi-structured interviews and reports from different administrative authority. Conclusion: This study has shown that planning of railway infrastructure from a life cycle perspective can be improved by concrete evidence to support the decisions to be taken. The decisions basis for the railway infrastructure should be based on various analysis in order to evaluate the most cost-effective option while reflecting the desired goals and requirements. However, analysis should not only be based on the technical design. It should also consider operation and maintenance, since they have a major impact on the outcome of capacity, performance and cost throughout the life cycle of the railway infrastructure. Furthermore, the study has demonstrated the importance of having reliable systems that can provide information about the railway infrastructure and all data required for carrying out analysis.