| Summary: | Detta är en kvalitativ intervjustudie som undersöker utrikes födda kvinnors upplevelser av integration utifrån att bo i ett segregerat område i Södertälje. Studien har som syfte att även undersöka hur kvinnorna uppfattar sin identitet av att leva med olika kulturer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes hemma hos kvinnorna. Den tidigare forskningen lyfter bland annat fram att språkfärdigheter, utbildning, gemenskap är viktiga aspekter för upplevelsen av integration och diskriminering utgör ett hinder i det. Resultatet visade att Södertälje som område inte utgör ett hinder för kvinnornas möjligheter till integration. Kvinnorna upplever språk, utbildning och gemenskap som betydelsefulla aspekter för sin integration och diskrimineringen utgjorde tillfälliga hinder. Resultatet visar vidare att kvinnorna uppfattar sin identitet mellan den svenska kulturen och sin ursprungskultur. Jämlikhet och rättigheter var något kvinnorna bland annat satte värde på i den svenska kulturen. Kontrollerandet och höga förväntningar var attityder från den egna familjens kultur som de tog avstånd ifrån. I analysen användes ett intersektionellt perspektivet samt integrationsteorin som stödjer studiens temaområden. Studiens slutsats är att det fortfarande pågår en form av diskriminering av invandrarkvinnor, vilket försvårar deras integration. Det är av betydelse att inte betrakta invandrarkvinnor som en homogen, utan en heterogen grupp med individuella förutsättningar och resurser. === This is a qualitative interview study which examines the foreign-born women's experiences of integration based on living in a segregated area in Södertälje. The study aims also to examine how women perceive their identity of living with different cultures. Semi-structured interviews were conducted at the home of the women. Previous research highlights, among other things, that the language skills, education, community are important aspects of the experience of integration and discrimination is an obstacle to it. The result showed that the Södertälje area does not constitute an obstacle to women's opportunities for integration. The women experience language, education and community as significant aspects of its integration and discrimination constituted temporary obstacle. The results further show that women perceive their identity between the Swedish culture and their culture of origin. Equality and rights was somewhat women including set value of the Swedish culture. Controlling and high expectations were attitudes from their own family culture they disowned. The analysis used an intersectional perspective and integration theory which supports the study's themes. The study concludes that there is still an ongoing form of discrimination against immigrant women, which impedes their integration. It is important not to regard immigrant women as a homogeneous, but a heterogeneous group, with individual abilities and resources.
|
|---|
