| Summary: | The purpose of this examination is to see how energy efficiency measures affect peak loads in multifamily buildings. In addition, how much of an energy share warm water has in peak loads. The Swedish building sector represents 40 % of all energy used. The thesis was restricted to multifamily buildings, which is dominated by district heating. The most common energy measures to save peak cost and reduce peak loads that are focus in this thesis work, e.g. changing windows, isolate walls and attics but also lowering indoor temperature. It was assumed in the thesis that the cost of peak loads will increase in the future and therefore the choice of energy efficiency measures is important. The calculations to determine the effectiveness of the energy measures where done by using hourly temperature data from the year 2014 in combination with, known investment costs for each energy measure. The only measures that went with profit over a 40-year period was the attics isolation and lower indoor temperature. The highest peak load savings in heating was the change of windows and wall isolation, but the investment cost was too high to gain a profit. The conclusion is that the best energy efficiency measures are attic isolation and lower indoor temperature because of its low investment cost and quick payback time, but also effective at lowering peak load by reducing the temperature difference between outdoor and indoor temperature in multifamily buildings. The analysis of warm water energy's share of the peak loads varied much between the 15 given multifamily buildings, where a base load and a peak load where compared. The result was between 10-50 % were the difference between the buildings warm water energy share off the peak loads. It where concluded that a standard value of 20 % would give much inaccuracy in determining the warm water share. It is therefore, suggested to use this method to determine the warm water share of the hourly peak load. === I detta arbete har syftet varit att hitta de vanligaste energieffektiviseringsåtgärderna som görs idag i det svenska bostadsbeståndet. Energieffektiviseringsåtgärderna påverkar effekttoppar i flerbostadshus och har undersökts. Om det antas att energiprisstrukturen går mot en mer effektbaserad taxa kan åtgärderna få större påverkan på energipriset i framtiden. I arbetet har varmvattnets andel av timeffekttoppar undersökts, med stöd av energianvändningsdata från 15 anonymiserade flerbostadshus med fjärrvärme. Energianvändningen i bostadsbeståndet står för ca 40 % av Sveriges energianvändning. Det ställs då krav på de lågenergihus som byggs idag och vid renovering av hus att möta Sveriges som såväl EU 2020 målet att minska energianvändningen i bostäder genom att implementera energieffektiviseringsåtgärder. De vanligaste energieffektiviseringsåtgärderna i flerbostadshus har varit isolering av väggar och vind, installation av energiglas och frånluftssystem med värmeåtervinning. En sänkt inomhus temperatur har även medtagits. För fastighetsägare av flerbostadshus, där energianvändning för uppvärmning och varmvatten domineras av fjärrvärme är prisutvecklingen viktig. Om i framtiden ett antagande görs att el och fjärrvärmepriset övergår från en energibaserad taxa kr/kWh till en mer effektbaserad taxa kr/kW där kunden betalar för de högsta effekttopparna under ett år. I denna studie redovisas det när effekttoppar uppstår och vilka energieffektiviseringsåtgärder som påverkar effekttopparna i flerbostadshus. De högsta effekttopparna uppstår oftast under vinterårstiden då uppvärmningsbehovet är störst. I ett framtaget typbostadshus där de valda energiåtgärderna beräknades, det visade sig att energiglas minskar effektbehovet och effektpriset mest, därefter väggisolering med mineralull. Emellertid ger energiglas och väggisolerings åtgärderna ger förluster i lönsamhetsberäkningen. Det skiljer sig från tilläggsisolering med mineralull av vinden och sänkt inomhus temperatur som har en investerings vinst över en 40 års period. I beräkningarna användes temperaturdata från år 2012 både på typhuset innan och efter implementerad åtgärd.En viktig parameter vid minskning av uppvärmningsbehovet är U-värdet. Tilläggsisolering av vind samt sänkt temperatur är de åtgärder som rekommenderas då båda påverkar effektbehovet och ger en lönsam investering. Åtgärd vid fönster och väggar minskar dock uppvärmningsbehovet mest men ger en olönsam ekonomisk investering. Varmvattenandelen av den högsta timeffekttoppen över året togs fram genom att jämföra baslasten och effekttoppen under dagen då effektbehovet är som högst. Resultatet visade att varmvattenandelen av effekttoppen tycks variera mellan ca 10- 50 %. Varmvattenandelen av effekttoppen varierar stort och därför föreslås användningen av metoden i detta examensarbete istället för ett schablonvärde på 20 % vid undersökning av varmvattenandelen av timeffekttoppen.
|
|---|
