Astmapatienter i primärvården : Vårdresurser och astmakontroll

• Main Author: Rydén, Anne
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd 2015
• Subjects: asthma; asthmacontrol; healthcare resoursces; nurse; primary care; self-care; astma; astmakontroll; egenvård; primärvård; sjuksköterska; vårdresurser
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30664

Bakgrund: Sjuksköterskeledda astma/KOL-mottagningar förekommer inom primärvården, men forskning kring effekten av dessa är bristfällig. Det är oklart om patienternas astmakontroll (symtomkontroll) förbättras om vårdcentralerna har en astma/KOL-mottagning. Syfte: Syftet är att belysa relationen mellan vuxna astmapatienters astmakontroll och förekomsten av astma/KOL-mottagningar i primärvården. Metod: En enkät skickades till alla vårdcentraler i landstinget Sörmland, för att kartlägga vårdresurser kring omhändertagandet av vuxna astmapatienter. Utifrån kartläggningen bildades två grupper av vårdcentraler baserat på hur mycket tid sjuksköterskan hade avsatt för astma/KOL-mottagningen. Patienter från båda grupperna fick besvara en enkät i vilken bl.a. astmakontrolltest (ACT) ingick. Resultat: 76 % av vårdcentralerna hade en sjuksköterskeledd astma/KOL-mottagning. I genomsnitt var den avsatta tiden för sjuksköterskan 0,9 timmar/vecka/1000 listade invånare per vårdcentral (1,5 h rekommenderas). Av patienterna i gruppen med vårdcentraler där sjuksköterskan hade mest tid avsatt för astma/KOL-mottagningen hade 58 % god astmakontroll, jämfört med 36% av patienterna i den andra gruppen (p<0,01). Slutsats: Få av astma/KOL-mottagningarna uppfyllde tidskriteriet för en godkänd astma/KOL-mottagning, vilket troligtvis kan vara en bidragande orsak till att astma/KOL-sjuksköterskorna inte hann med att utföra tillräckligt med omvårdnadsaktiviteter för att stärka patienternas egenvårdskapacitet. Vilket i sin tur kan bidra till en sämre astmakontroll. === Background: Nurse-led asthma/COPD-clinics in primary care is common, but there is insufficient research of the effects. The evidence of  the impact of patients asthma control is not sufficient.  Aim: The aim is to illustrate the relationship between adult asthma patients asthma control and the presence of asthma/COPD-clinics in primary care. Method: Every Primary Healthcare Center (PHC) in the region of Sörmland answered a questionnaire about the organization of care to adult asthma patients. Two groups of PHC was formed, based on how much time was allocated for the nurse at the asthma/COPD-clinic. Patients from each group answered a questionnaire. Asthma Control Test (ACT) was included. Findings: 76 % of the PHC´s had an nurse-led asthma/COPD-clinic. The average time for the nurse was 0,9 hours/week/1000 patients at the PHC (1,5 h is recommended). Of the patients in the group from PHC´s with most time allocated for the nurse at the asthma/COPD-clinic 58 % reached asthma control, compared to 36% of the patients in the other group (p<0,01). Conclusions: Only a few asthma/COPD-clinics fulfilled the recommended time  for an approved asthma/COPD-clinic. This can probably be a contributing factor to that the asthma/COPD-nurse did not manage to perform enough nursing activities to strengthen patients self-care capacity. This can in turn contribute to poor asthma control.