Klasslärares uppfattningar om alternativa verktyg. : En intervjustudie om hur klasslärare uppfattar alternativa verktyg i klassrummet för elever i läs- och skrivsvårigheter.
Studier om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter har tidigare utgått från elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallärares perspektiv. Den här studiens syfte har varit att belysa klasslärares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
2014
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25360 |
| Summary: | Studier om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter har tidigare utgått från elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallärares perspektiv. Den här studiens syfte har varit att belysa klasslärares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. I vår studie har vi belyst hur klasslärare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter avseende måluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda på dessa uppfattningar har vi använt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslärare i grundskolan. Vi har använt en fenomenografisk analysmodell för att få syn på de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrån specialpedagogiska perspektiv. Vi fann att kunskapen skilde sig åt bland klasslärarna när det gäller alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter samt att mycket av deras kunskap inhämtats på basis av eget intresse. De flesta klasslärarna uppfattade att måluppfyllelse och delaktighet kunde öka med hjälp av användandet av alternativa verktyg. En framgångsfaktor för detta arbete var att använda de alternativa verktygen för alla elever i klassen. Det framkom dock att de olika förutsättningarna i skolorna hade betydelse då det gällde såväl kunskap om alternativa verktyg, hur de användes och om de hade någon effekt gällande måluppfyllelse eller delaktighet. Vi anser att det behövs större likvärdighet i den svenska skolan, alltför mycket av ansvaret för användandet av de alternativa verktygen läggs på de enskilda klasslärarna. |
|---|