| Summary: | Sammanfattning Denna uppsats handlar om folkhälsoarbete inom en pågående bebyggelseplanering i ett utsatt område i Köpings kommun. Bebyggelseplaneringen inriktar sig på att skapa stödjande miljöer och samverkan för att lyfta området och göra det mer hälsofrämjande. Studiens teoretiska referensram är modellerna HELPSAM och SESAME som är viktiga verktyg inom tvärsektoriellt arbete. Syftet med studien var att studera planering och genomförande av förbättringsarbetet i bostadsområdet Byjorden i Köpings kommun. Metoden som använts har en kvalitativ studiedesign med enskilda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultaten visar att orsaken till projektets början var att bostadsområdet Byjorden länge varit stökigt och haft dåligt rykte. Det strategiska arbetet bestod av kartläggningar från polis, beslutsfattande, genomförande samt en kommande uppföljning. Resultaten visar även på att genomförda insatser i området var bland annat en trygghetsvandring, ökad polisiär närvaro samt ökad kommunikation med boende. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att en god kommunikation med boende är viktigt för bredare förankring av projekt. Ytterligare slutsatser som kan dras var att arbetet behöver ytterligare utveckling och strukturering för tydligare riktlinjer och mål med samverkansarbetet. En slutsats var att projektet verkar som en föregångare inom brottsförebyggande arbete och kan fungera som förebild för många andra liknande projekt. === abstract This paper is about public health in an ongoing community development in a vulnerable area in Koping municipality. The community development focuses on creating supportive environments and collaborative projects. The frame of reference is the HELPSAM and SESAME models which are important tools in intersectoral work. The purpose of this study was analyzing the planning and execution of improvements in Koping municipality. The method used is a qualitative study design with semi-structured interviews. Interviews were analyzed using a manifest content analysis. The results show that the reason the project started was that Byjorden had a bad reputation. The strategic work consisted of mapping from police, decision making, implementation and an upcoming follow-up. The results also show that efforts made in the area were increased police presence and increased communication with residents. Conclusions to be drawn from the study were that good communication with residents is important for the broader acceptance of the project, also that the work needs further development and structuring for clearer guidelines and goals in the intersectoral work. A further conclusion to be drawn was that the project is a pioneer in crime prevention and can therefor act as a model for other similar projects.
|
|---|
