Mitt dolda funktionshinder

Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vi kommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kan kommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen),...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Jacobsson, Weronica, Andersson, Annicka
Format: Others
Language:Swedish
Published: Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap 2007
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-206
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mdh-206
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mdh-2062013-01-08T13:14:18ZMitt dolda funktionshindersweJacobsson, WeronicaAndersson, AnnickaMälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskapMälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskapInstitutionen för samhälls- och beteendevetenskap2007stigmasociala relationerarbeteolika karaktäreroch vuxnaDisability researchHandikappsforskningSyftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vi kommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kan kommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer och arbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studien använder sig av Goffmans teorier om stigmatisering. Vi har även tittat närmre på Howard S. Becker han talar istället om stämpling och etikettering, vi gjorde ett val mellan dessa två teoretiker och valde Goffman. Goffmans stigmatiseringsteori passar vår studie bra när det gäller vårt syfte och frågeställningar. Vi använder oss utav en hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutiken är ett verktyg som hjälper forskarna att förstå och lyfta fram individers olika upplevelser. Vår empiri består av nio intervjuer; varav åtta av dem har diagnosen ADHD och är i åldern 19-38 och den nionde är en hjälpare från arbetsförmedlingen. Hjälparen arbetar med individer som har funktionshindret ADHD. I vår slutdiskussion kan vi tolka det så att våra respondenter uttrycker att de har upplevt stigma av något slag. De tolkningar som vi har gjort genom de svar som respondenten har lämnat till oss ligger till grund för en ny förståelse när det gäller vuxna individer med ADHD. När vi tolkar och tar fram det existentiella i frågan om sociala relationer tolkar vi att detta innebär svårigheter för dessa individer med funktionshindret ADHD. För att vi ska kunna lyfta fram det personliga i varje svar krävs det att forskarna är öppna och lyhörda så att inget går förlorat. När vi gör vår tolkning när det gäller den sociala sfären samt på arbetet möter vi individen på den nivån han/hon befinner sig på. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-206application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic stigma
sociala relationer
arbete
olika karaktärer
och vuxna
Disability research
Handikappsforskning
spellingShingle stigma
sociala relationer
arbete
olika karaktärer
och vuxna
Disability research
Handikappsforskning
Jacobsson, Weronica
Andersson, Annicka
Mitt dolda funktionshinder
description Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vi kommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kan kommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer och arbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studien använder sig av Goffmans teorier om stigmatisering. Vi har även tittat närmre på Howard S. Becker han talar istället om stämpling och etikettering, vi gjorde ett val mellan dessa två teoretiker och valde Goffman. Goffmans stigmatiseringsteori passar vår studie bra när det gäller vårt syfte och frågeställningar. Vi använder oss utav en hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutiken är ett verktyg som hjälper forskarna att förstå och lyfta fram individers olika upplevelser. Vår empiri består av nio intervjuer; varav åtta av dem har diagnosen ADHD och är i åldern 19-38 och den nionde är en hjälpare från arbetsförmedlingen. Hjälparen arbetar med individer som har funktionshindret ADHD. I vår slutdiskussion kan vi tolka det så att våra respondenter uttrycker att de har upplevt stigma av något slag. De tolkningar som vi har gjort genom de svar som respondenten har lämnat till oss ligger till grund för en ny förståelse när det gäller vuxna individer med ADHD. När vi tolkar och tar fram det existentiella i frågan om sociala relationer tolkar vi att detta innebär svårigheter för dessa individer med funktionshindret ADHD. För att vi ska kunna lyfta fram det personliga i varje svar krävs det att forskarna är öppna och lyhörda så att inget går förlorat. När vi gör vår tolkning när det gäller den sociala sfären samt på arbetet möter vi individen på den nivån han/hon befinner sig på.
author Jacobsson, Weronica
Andersson, Annicka
author_facet Jacobsson, Weronica
Andersson, Annicka
author_sort Jacobsson, Weronica
title Mitt dolda funktionshinder
title_short Mitt dolda funktionshinder
title_full Mitt dolda funktionshinder
title_fullStr Mitt dolda funktionshinder
title_full_unstemmed Mitt dolda funktionshinder
title_sort mitt dolda funktionshinder
publisher Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap
publishDate 2007
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-206
work_keys_str_mv AT jacobssonweronica mittdoldafunktionshinder
AT anderssonannicka mittdoldafunktionshinder
_version_ 1716513177674448896