Boosting behavioral change in residential electricity consumption : demand response programs and feedback
As part of realizing national and European climate ambitions, it is imperative to bring about increased energy efficiency and consumption flexibility in the residential sector of the Swedish power market. In addition to governmental policy instruments to this end, market-based measures play an impor...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Doctoral Thesis |
Language: | English |
Published: |
Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling
2011
|
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-13214 http://nbn-resolving.de/urn:isbn:978-91-7485-048-2 |
Summary: | As part of realizing national and European climate ambitions, it is imperative to bring about increased energy efficiency and consumption flexibility in the residential sector of the Swedish power market. In addition to governmental policy instruments to this end, market-based measures play an important role in making behavioral change in domestic electricity use happen. In light of the prevailing lack of incentives for residential consumers to save electricity and cut peak demand at times of physical and financial market constraints, the research studies that form the basis of this thesis have the aim of adding to the body of knowledge on policy instruments for the purpose of boosting behavioral change in residential electricity consumption. The research has accordingly contributed to the general statistics on residential electricity consumption, which constitute the starting point for policy instrument development, and augmented knowledge on the merits of residential demand response programs involving hourly settlements in power trading and demand-based, time-of-use tariffs in power distribution as well as graphic feedback on individual households’ electricity use by means of a statistics service provided over the Internet. The overall results have shown that household behavior, together with physical factors such as heating systems, help explain the sizeable differences in electricity consumption among homeowners. Statistical analysis of variance has in this context proven to be an effective method for identifying key indicators of policy development. Power suppliers and electricity consumers as well as society as a whole have been found to gain substantially from hourly settlements in retail. To suppliers, the greatest benefits are associated with risk management, while the major advantage to customers is that they are provided with an opportunity to reduce their electricity costs. It has also been empirically demonstrated that electricity users are willing to adjust their consumption to a demand-based, time-varying distribution tariff. Households generally have a favorable attitude towards this type of distribution tariff, seeing as they indirectly have a positive impact on the environment. Providing households with feedback over the Internet on their individual electricity use and demand has been shown to contribute to an increased awareness and lead to energy efficiency in homes. Easy accessibility and simplicity have proven to be key success factors in this context. Combining conventional bar charts, color symbolism and historic feedback is expedient in this respect. === Att åstadkomma ökad energieffektivisering och förbrukningsflexibilitet i den svenska elmarknadens bostadssektor är ett nödvändigt led i realiseringen av de nationella och europeiska klimatmålen. Utöver statliga styrmedel för detta ändamål spelar även marknadsbaserade åtgärder en viktig roll för att få till stånd beteendeförändringar i samband med hushålls elanvändning. Mot bakgrund av den rådande bristen på bevekelsegrunder för elkonsumenter att spara el och minska effektuttaget när marknadens fysiska och finansiella begränsningar ger sig till känna har det övergripande syftet med forskarstudierna som ligger till grund för den här avhandlingen varit att bidra till den samlade kunskapen om styrmedel som främjar beteendeförändringar i hushålls elanvändning. Forskningen har således bidragit till den generella statistiken om elanvändning i bostäder, som utgör utgångspunkten för utvecklingen av styrmedel, samt ökat kunskapen om vinsterna med timavräkning inom elhandeln, effektbaserade tidstariffer inom eldistributionen i bostadssektorn och grafisk återkoppling på enskilda hushålls elanvändning med hjälp av en statistiktjänst som tillhandahålls via Internet. De övergripande resultaten har visat att hushålls beteende, jämte fysiska faktorer såsom uppvärmningssystem, bidrar till att förklara de stora skillnaderna i elkonsumtionen bland villaägare. Statistisk variansanalys har i det sammanhanget visat sig vara en ändamålsenlig metod för att identifiera viktiga indikatorer för utveckling av styrmedel. Såväl enskilda elleverantörer och elkonsumenter som samhället i stort har visat sig ha mycket att vinna på timavräkning inom elhandeln. För elhandlaren är de största fördelarna förknippade med riskhantering, medan vinsten för kunderna består i ökade möjligheter att minska sina elkostnader. Det har även empiriskt påvisats att elkonsumenter är beredda att anpassa sin förbrukning till en effektbaserad tidstariff. Hushåll har generellt en välvillig inställning till den här typen av tariffer, eftersom de indirekt har en positiv effekt på miljön. Att tillhandahålla hushåll med återkoppling avseende deras individuella elanvändning och effektuttag via Internet har visat sig bidra till en ökad medvetenhet och leda till energieffektiviseringar i bostäder. Lättillgänglighet och enkelhet har i det sammanhanget visat sig vara centrala framgångsfaktorer. Att kombinera konventionella stapeldiagram, färgsymbolik och historisk återkoppling är ändamålsenligt i det avseendet. |
---|