Utveckling av bärhjälpmedel för tunga livsmedelspåsar

Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vårterminen 2011 vid Mälardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bärhjälpmedel för frakt av livsmedelspåsar. Den fråga som utreds är: Går det att utveckla ett enkelt bärhjälpmedel som...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Jönsson, Jeanette, Wiklöf, Marina
Format: Others
Language:Swedish
Published: Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik 2011
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12540
Description
Summary:Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vårterminen 2011 vid Mälardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bärhjälpmedel för frakt av livsmedelspåsar. Den fråga som utreds är: Går det att utveckla ett enkelt bärhjälpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspåsar, samt som konsumenten vill använda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspåsar, är att de får ont i fingrarna. De flesta som svarar i marknadsundersökningen anger att de inte kan tänka sig att betala mer än 20 kr för ett bärhjälpmedel. Detta innebär att ett bärhjälpmedel måste ha en mycket låg tillverkningskostnad. Arbetet inleds med en problemförståelsefas där de krav och förväntningar som finns på bärhjälpmedlet listas. Stor fokus läggs på att bärhjälpmedlet skall vara litet och lätt att ta med sig. Samtidigt som det avlastar de kroppsdelar som utsätts för negativ belastning. En målgrupp för bärhjälpmedlet väljs; unga utan tillgång till bil. För att utveckla bärhjälpmedlet används olika produktutvecklingsverktyg som QFD, Pugh’s matris och FMEA. Resultatet blir en 3mm tjock platta av silikon. Den är formad som en hand och har ett hål för tummen. Den skyddar fingrarna från att påshandtaget skall skära in. Silikonet är tillräckligt stumt för att dämpa den skärande känslan samtidigt som det är mjukt mot handen. I slutsatsen framgår att projektet, från att vara väldigt inriktat på en ergonomisk lösning, gått till att vara mer riktat på att försöka få konsumenten att använda bärhjälpmedlet överhuvudtaget. Detta innebär att den lösning som presenterats inte löser problemet med negativ belastning på alla de kroppsdelar som nämnts. Däremot har en lösning skapats som löser det problem de flesta hade vid frakt av livsmedelspåsar; att påshandtaget skär in i handen. Dessutom kan det, i och med att bärhjälpmedlet skyddar fingrarna, hjälpa handleden, armen och axeln att slappna av. Avslappnade muskler gör att belastningen inte blir lika negativ. Det utvecklade bärhjälpmedlet är litet och lätt att ta med sig. Dess mjuka material gör att det går att böja för att få plats i jackfickor eller liknande. Därutöver är bärhjälpmedlet lätt att tillverka och kan tillverkas på flera olika produktionseffektiva sätt.