| Summary: | Ohälsosamma matvanor ökar risken för övervikt och fetma vilket medför ökad risk att drabbas av sjukdomar som cancer, diabetes samt hjärt- och kärl. År 2010 var 20 procent av 16-29 åringarna i Sverige överviktiga samt 7 procent feta. Prevalensen av övervikt och fetma är högre bland funktionsnedsatta än bland de utan funktionsnedsättning. Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om kostvanor hos ungdomar på en särskola samt hur de praktiskt tillämpar dem. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Kunskaper om kost får intervjupersonerna framförallt från vuxna i sin närhet. Dessa är lärare, tränare, föräldrar eller expertråd. Önskad undervisningsform för att lära sig mer om kost var praktiskt orienterad kurs, föreläsning tillsammans med självstudier, extern kompetent person samt provsmakning. Vikten av regelbundna matvanor samt uppfattningen att ha kunskap om vad som är hälsosam respektive ohälsosam kost samt att kosthållningen kan medföra positiva och negativa konsekvenser finns hos intervjupersonerna. Kostvanorna varierar mellan intervjupersonerna, både vad gäller regelbundenhet samt vad som konsumeras. Slutsatserna är att främsta kunskapskällan för funktionsnedsatta ungdomar är vuxna i deras närhet. Att de har kunskaper om att kostvanor medför konsekvenser. Samt att kostvanorna varierar och att kunskapen de har, inte alltid tillämpas. === Unhealthy eating habits increase the risk of overweight and obesity, resulting in increased risk of developing diseases like cancer, diabetes and cardio-vascular. In 2010 were 20 percent of those between 16-29 year in Sweden overweight, and 7 percent suffer from obesity. The prevalence of overweight and obesity are higher among persons with disabilities than among those without disabilities. The purpose of this study is to examine perceptions of the eating habits of adolescents in a special school and how they practically apply them. To answer the question was a qualitative method in the form of individual interviews chosen. Their knowledge of nutrition do the participants get especially from adults in their vicinity. These are teachers, coaches, parents or expert advisors. Desired form of teaching to learn more about diet was practically oriented courses, lectures along with self-studies, external competent person and taste testing. The importance of regular eating habits and the perception of having knowledge about what is healthy and unhealthy diet exist among the participants. They also have knowledge that diet can lead to positive and negative consequences. It varies between dietary habits among the participants, both in regularity and what is consumed. The conclusions are that the main source of knowledge is adults who are close to the disabled youth. That they have knowledge that nutrition has consequences. That dietary habits differ and that the knowledge they have, not always are applied.
|
|---|
