| Summary: | Uppsatsen behandlar ämnet laborationer i naturorienterande undervisning i årskurserna 4-6 och mer specifikt den undervisning med laborationer som fem lärare beskriver. Detta sätts sedan i relation till lärarnas syfte med arbetssättet samt vilka problem de upplever i samband med att arbeta med laborationer. Genom att få en inblick i den verklighet lärarna upplever är syftet att kunna ta del av deras erfarenheter för att kunna bidra till en så effektiv undervisning med laborationer som möjligt. Med effektiv menas att maximera elevernas kunskapsutveckling. För att analysera den praktik som lärarna berättar om används konstruktivistiska perspektiv från Piaget och Vygotskij, det är med hjälp av deras teorier som resultatet granskas. Undersökningens datainsamling sker genom kvalitativa intervjuer på distans med avidentifierade yrkesverksamma lärare. De resultat som nås är att intervjupersonerna till stor del beskriver en återhållsam form av laborationer i klassrummet där graden av frihet är låg på grund av rädsla att förlora kontrollen över klassen. Trots detta finns dock en önskan att involvera elever mer aktivt med motiv såsom att utveckla det vetenskapliga tänkandet, att öka motivation, synliggöra något naturvetenskapligt fenomen och att utveckla språket. De svårigheter som stöts på i arbetet med laborationer är främst stora elevgrupper, bristande möjlighet till samverkan inom personalen samt lokaler som inte passar för syftet.
|
|---|
