”Källa A är ganska trovärdig eftersom det är en förstahandskälla”- En studie av elevsvar från källkritiska uppgifter i det nationella provet i historia

• Main Author: Baquedano, Jennifer
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö universitet, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI) 2021
• Subjects: beroendekriteriet; beroendekriterium; granska; historieundervisning; historisk fråga; historisk kontext; källkritik; källor; nationella prov i historia; tolka och värdera; Didactics; Didaktik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44289

Tidigare forskning visar att elever i huvudsak undervisas utifrån en samhällsvetenskaplig källkritik i historieämnet. Detta beror bland annat på att historielärare arbetar ämnesöverskridande med ämnen som svenska och samhällskunskap där den samhällsvetenskapliga källkritiken används. Den praktiska lösningen kan ha konsekvenser för nationella provet.  Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka vilka källkritiska traditioner som kommer till uttryck i elevsvar i det nationella provet i historia och att problematisera den kontext i vilket undervisningen ingår. Mer specifikt analyseras 29 elevsvar om hur elever utifrån en historisk fråga källkritiskt granskar, värderar och tolkar historiska källors relevans och trovärdighet i tre källkritiska provuppgifter i det nationella provet i historia för årskurs 9 år 2013 och 2019.  Med en kvalitativ text- och dokumentstudie som vetenskaplig metod utgår innehållsanalysen från teorier om historievetenskaplig källkritik som utmärks av den historiska frågan, källkritik, kognitiv förmåga att dra slutsatser utifrån flera källor som förstärker varandra och den historiska kontexten. Resultatet visar att majoriteten av eleverna granskar källors trovärdighet utifrån tendenskriteriet och upphovsman. Fler elever granskade källor även utifrån beroendekriteriet i provuppgiften från år 2019. Värdering av källornas relevans sker i hög grad av en källa åt gången och slutsatser dras utifrån en källa eller flera källor var för sig. Tolkningen av källorna sker oftast utifrån vilken information källan ger i stället för tolkning om vad källan kan hjälpa oss att förstå om källans historiska kontext. Resonemang om den historiska kontexten är nästintill obefintliga i elevsvaren från år 2013 medan de är mer framträdande i elevsvaren från 2019. En generell slutsats är att en samhällsvetenskaplig källkritik är framträdande i elevsvaren från de två provuppgifterna år 2013 medan en mer historievetenskaplig källkritik framkommer i elevsvaren från provuppgiften år 2019.