| Summary: | Min studie syftar till att undersöka hur den svenska fotbollens supporterkulturs könsfördelning mellan män och kvinnor sett ut årtiondena efter Andra världskriget, hur maskulinitet har konstruerats idenna kontext samt hur synen på genus bland supportrarna såg ut under denna tid. Undersökningen bidrar till forskningsläget med en outforskad period, där andra forskare undersökt tidigare och senare perioder med fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Jag ser en hypotetisk koppling till skötsamhetskultur som upplevde sina glansdagar under samma period. För att närma mig frågorna har jag som metod arbetat med muntlig historia med utgång i framförallt Malin Thor och Lars Hansson samt Robert Perks och Alistair Thompson och djupintervjuer med 6 personer som var aktiva i supporterkulturen kring Malmö FF under nämnd tid. Som teoretisk grund för förståelsen av empirin har jag använt genus- och maskulinitetsteorier från Raewyn Connell, Rebecca Pearseoch Michael A. Messner och populärvetenskapliga skribenter som Marcus Priftis och Stephan Mendel-Elk. För att förstå den förändring som skett inom den maskulinitet som dominerar svenska fotbollsläktare har jag använt Raewyn Connells kristeorier. Resultatet av undersökningen visar att män och kvinnor förr var mer skilda åt, både vad det gäller fysiska rum och genom striktare uppfattningar om könsroller. Detta började förändras under 70-talet i takt med att samhället och dess sociala strukturer förändrades. Förut kunde män känna sig trygga i sin maskulinitet, som var av en mer hierarkisk karaktär. Att uttrycka maskulinitet genom våldsutövning behövdes inte. Idrottsarenor, arbetsplatser och hem var ohotade könssegregerade platser som aktivt konstruerade genus. I dessa kontexter var skötsamhet och återhållsamhet en central del av maskuliniteten. Kvinnor ansågs länge i bästa fall vara andra klassens supportrar, oftast där som ett bihang till fotbollsintresserade pojkvänner eller män. Fotboll skapades aktivt som en manlig institution för att fostra en viss sorts manlighet. När samhällets sociala strukturer började förändras på 70-talet och kvinnor började ta plats i manliga kontexter uppstod en kris i maskuliniteten. Därför kan vi idag se en extremare form av verbal och fysisk manlighet. Idag går långt fler kvinnor och tjejer för att se på fotboll och deltar aktivt i supporterkulturer kring denna och damfotbollen har långt fler aktiva än de pionjärer som spelade fotbollunder tiden för min undersökning. Genus är inte statiskt utan förändras konstant och idag har positionerna i de sociala relationerna som genus utgör förflyttats. I och med att skillnaderna och avståndet mellan män och kvinnor idag har minskat har de för vissa blivit viktigare än förut. === The purpose of my study is to examine how gender division was reflected in Swedish football supporter culture across the decades after World War Two. It also examines how masculinity was constructedin this context and how supporters during this time perceived existing gender structures. The study contributes to the field by examining a yet unexamined period where other researchers focused on times before or after, with a focus on the connection between masculinity and violence. I see a hypothetic connection to respectablility, having it’s glory days these same years. To answer these questions, I sought oral accounts from Malin Thor, Lars Hansson as well as Robert Perks and Alistair Thompson. In addition, in-depth interviews were conducted with six individuals who were active in the supporter culture of Malmö FF during these years. The the oretical foundation for my research and the understanding of my empiricism are gender- masculinity and crisis theories from Raewyn Connell, Rebecca Pearse and Michael A. Messner and popular science authors such as Marcus Priftis and Stephan Mendel-Elk. Raewyn Connell’s crisis theories were used to understand the transformation of the Swedish terraces from the fifties to today. The results show that men and women were more separated before, physically and through perceptions of gender roles. During the seventies, these social structures began to change. Violence became more relevant as an expression of masculinity for the men who used to feel secure in fixed gender roles and overt hierarchies. Sporting arenas, work places and homes were all places segregated by gender and active agents in constructin ggender roles. In these contexts, good character and restraint were central parts of masculinity. At the same time, women were, at best, second-class supporters. Often, they were looked uponas girl friends, wives or appendages to male supporters. When society rapidly began to change in its social structures during the seventies, a crisis in masculinity arose. This explains the more extreme form of verbal and physical expressions from men today. Today, far more women attend football games and play football compared to a few decades ago. Gender is not static but in constant change. Social structure positions have shifted. Because of the fact that distance and differences between men and women have been reduced, it has become more important than ever to highlight these forcertain groups of people.
|
|---|
