| Summary: | År 2011 genomfördes en reform som syftade till att tydligare koppla gymnasieskolansyrkesprogram med arbetslivet och att göra yrkesprogrammen mer attraktiva. Iställetresulterade reformen i att antalet sökande elever till yrkesprogrammen minskade med entredjedel. Samtidigt som antalet sökande elever minskade, ökade behovet av utbildadarbetskraft. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför intresset för yrkesprogrambland högstadieelever minskar, hur högstadieelever föreställer sig yrkesprogram ochvilka faktorer som påverkar högstadieelever i frågan att välja eller inte väljayrkesprogram. För att uppnå syftet med denna uppsats kommer följandefrågeställningarna att besvaras: (1) Hur resonerar elever i årskurs nio kring sinakarriärval? (2) Vilka faktorer är det som påverkar elever att välja eller inte väljayrkesprogram? Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med elever iårskurs nio som vid tidpunkten för studien nyligen genomfört sina gymnasieval. För attanalysera det empiriska materialet har vi använt oss av Careership, Social CognitiveCareer Theory och Vertical & Horizontal Discourse. De begrepp från teorierna som vifrämst har använt är habitus, handlingshorisont, brytpunkter, vertikal- och horisontelldiskurs samt upplevd självförmåga. Utifrån studiens resultat framkommer det attmajoriteten av informanterna som har valt högskoleförberedande program har gjort detför att de velat studera vidare på universitet. Det framkommer även att de har varit osäkrapå vad de velat studera efter gymnasiet och har valt högskoleförberedande program föratt de har velat hålla fler vägar öppna. Intresse har också varit en påverkansfaktor somvisat sig vara av vikt, till och med viktigare än tillgänglighet till yrken eftergymnasieskolan. Vidare framkommer det med tydlighet att eleverna har haft vissa ideal ivad en ”god karriär” består av. Huruvida en individ förverkligar detta ideal har i de flestafall haft en anknytning till individens närmaste omgivning, i de flesta fall familjen. Dethar även funnits elever som inte har känt samma krav att leva upp till detta ideal.
|
|---|
