| Summary: | Denna studie behandlar hur fysisk planering samspelar med social integration och social hållbarhet samt hur det appliceras i ett utvecklingsområde. Undersökningen har skett i delområdet Lindängen i Malmö med fokus på Lindängen centrum där de sociala och fysiska rummen har granskats för en upprustning av stadsmiljön. Det finns en brist på kunskap inom ämnet gestaltad livsmiljö kopplat till socialt hållbart samhällsbygge samt har tidigare forskning visat att kommuner har svårt att avsätta medel till förvaltning av offentliga rum. Generellt bör gestaltning, kvalitet och hållbarhets lyftas i högre grad vid utgivning av forskningsmedel. Lindängen centrum blir en intressant fallstudie eftersom området relaterar till problem som dålig samverkan i byggprocessen i samband med fastighetsägarens ekonomiska synpunkter vilket har resulterat i att platsen inte utvecklats. Det finns många teorier som visar på hur stadens och offentliga rummens utformning kan förutsätta mänskliga handlingsbeteenden för social integration. Aktiva gator, kantzoner och fasader behövs för interaktion mellan människor där placering av dörrar, fönster och bänkar kan vara avgörande. Detta uppnås med fysiska objekt i rummen och olika bebyggelsestrukturer i form av levande fasader, primära och sekundära ytor samt soft edges. Dessa aspekter genererar livet och flödet i de fysiska rummen. Följande teorier som presenteras i arbetet har tillämpats i fallet Lindängen och utifrån detta skapades ett gestaltningsförslag. Detta gestaltningsförslag visar på hur olika former av upprustning kan leda till ett främjande av social integration som i sin tur stärker den stadens sociala hållbarhet. === This study is focused on how physical planning cooperates with social integration and social sustainability as well as how it applies in a development area. Our research has occurred in the sub-area Lindängen in Malmö centered on Lindängen Centrum where the social and physical space has been audited for rearmament of the urban environment. There is a lack of knowledge within the subject of urban design connected with social sustainability. Antecedent research has indicated that municipalities are struggling with funding the governance of public spaces. Design, quality, and sustainability should generally be emphasized to a higher degree at the publication of research funds. Lindängen centrum becomes an interesting case study, seeing that the environment relates to problems, for instance, bad concurrence concerning economic problems which results in that the location has not been developed. There exist many theories that conclude how the city and the design of the public spaces can presuppose human action behavior for social integration. Active streets, borders, and facades are crucial for the interaction among people where the placement of doors, windows, and benches can be vital. This is achieved by physical objects in spaces and various building structures in the shape of living facades, primary and secondary surfaces as well as soft edges. These aspects generate life and the flow in the physical spaces.The following theories presented in this study have been applied in the Lindängen case and based on this created a design proposal. This design proposal shows how various improvements in the urban spaces can lead to a furtherance of social integration, which in turn can strengthen the city's social sustainability.
|
|---|
