| Summary: | Vi ämnar utveckla förståelse för hur gymnasielärare i svenskämnet har upplevt skiftet från klassrumsundervisning till distansundervisning med särskilt intresse av läsning. Metoden utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Det teoretiska ramverket består av paradigmforskning inom modersmålsundervisning utifrån Sawyer och Van de Ven (2006). Paradigmen är: (1) det akademiska paradigmet, (2) det progressiva paradigmet, (3) det kommunikativa paradigmet och (4) nyttoparadigmet. I Sawyers och Van de Vens (2006) paradigmforskning ingår de didaktiska frågor vad, hur och varför och de används som analysverktyg i vår studie. Studiens resultat visar att lärarna upplever avsaknad av det naturliga samspelet med eleverna. Lärarna upplever att det saknas lässtrategier anpassade för distansundervisningen. Det har blivit svårare för vissa lärare att genomföra läsning av hela romaner med eleverna på distans. Lärarna upplever att vissa elevgrupper behöver tydlig stöttning vid läsning av längre texter och det har blivit svårare på distans. Lärarna har i stor utsträckning försökt efterlikna klassrumsundervisning med varierat resultat. Resultatet tyder även på en tendens att undervisningen går i riktning mot ett digitalt paradigm där de didaktiska frågorna vem och var tar större plats. En av våra slutsatser är att svensklärare ställts inför nya utmaningar under coronapandemin. De nya utmaningarna har ställt krav på lärares kreativitet samt deras didaktiska- och digitala kompetens. En annan slutsats är att läsning av skönlitteratur ersatts med kortare utdrag.
|
|---|
