| Summary: | Kulturmiljöanalyser används idag som verktyg för värdering av kulturmiljöer. Det finns ingen bestämd mall i Sverige för hur kulturmiljöanalyser ska utföras. Kulturmiljö är ett brett begrepp som inte alltid är så lättolkat, men som är av vikt för framtida städers identitet och attraktivitet. Studien analyserar metoder som används vid kulturmiljöbedömning. Hur kulturmiljöanalysers utformning kan påverka resultat av planeringsarbete samt vilken roll planeraren bakom analysen spelar, undersöks i studien. Målet är att förstå på vilket sätt dessa faktorer kan vara av betydelse för hamnområdens ombyggnationer. Två kulturmiljöanalyser har utförts, DIVE-analys och Swecos stadsbild- och kulturmiljöanalys, genom en fallstudie i området Hullkajen och Hamnparken i Malmö. Området är del av vår tids moderna arv, som idag står inför omvandling. Kritik har riktats mot att planerare förväntas anta en objektiv expertroll vid bedömning av urbana miljöer, då tidigare forskning belyst planerares subjektivitet. Studien intresserar sig för planerares subjektiva roll. Autoetnografi har använts för att undersöka den egna rollen, som planerare, vid utförande av analysmetoder. Resultaten från kulturmiljöanalyserna framförde skillnader, främst kopplade till processen inom metoderna framför resultaten av metoderna. En subjektiv påverkan visades också inom processerna och belyser relationen planeraren och metoden emellan. Skillnader och likheter tyder på att en transparens och breddat deltagande inom processen för värdering av kulturmiljö behövs, för att stärka legitimiteten i planeringsprocesser. === Cultural environment assessments are used as tools for valuing cultural heritage environments. There are no specific guidelines in Sweden today for how cultural heritage assessments are to be performed. Cultural heritage as a concept can be difficult to interpret, it is however important for the identity and attractiveness of future cities. This research is interested in methods used for cultural environment assessments. How the structure of cultural environment assessments can affect results in city planning and what role the planner behind plays is examined, to understand why it can be important for the redevelopment of port- and industrial areas. Two cultural environment assessments are performed within the study, the DIVE analysis and Swecos cityscape and cultural environment analysis, through a case study in the area of Hullkajen and Hamnparken in Malmö. The area is part of our modern heritage, which today is facing transformation. Critics have argued that planners are expected to adapt the role as an objective expert, even though previous research highlights the subjectivity planners hold. This research is interested in the subjective role of planners in performing cultural environment assessments. Autoethnography is used to examine our role, as planners, in performing cultural environment assessments. The results presented differences, mainly linked to the process within the methods rather than the results of the methods. A subjective influence was also shown within the processes and sheds light on the relationship between the planner and the method. Differences and similarities indicate that transparency and broaden participation in the process of valuating the cultural environment is needed, in order to strengthen the legitimacy of planning processes.
|
|---|
