| Summary: | Abstract Denna kvalitativa studie undersöker hur musiklärare upplever att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fungerar i musikundervisningen. Syftet är att hitta verktyg för att kunna öka trivseln och inlärningen i musikundervisningen för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Frågeställningen rör även vilka insatser som görs och vad informanterna finner framgångsrikt i sammanhanget. I uppsatsen ges en bakgrund till den påverkan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ge såsom nedsatt förmåga att koncentrera sig, reglera sina känslor eller aktivitetsgrad samt bearbeta och tolka information. Studien baseras på telefonintervjuer med sex yrkesverksamma musiklärare och deras svar redovisas i de teman som är gemensamma för dem. De beskriver vilka faktorer som påverkar hur elevgruppen fungerar och nämner exempelvis gruppstorlek, rumsliga förutsättningar, den personliga relationen samt individanpassade extra anpassningar. De upplever att en hel del av eleverna bland annat har en ljudkänslighet och svårigheter med motivation samt koncentration. Studien genomförs utifrån en fenomenologiskt inspirerad forskningsansats och en samhällsvetenskaplig metod. Studiens resultat visar att musiklärare upplever att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fungerar på en mängd olika sätt beroende på diverse variabler såsom arbetsmoment, diagnos och dagsform. Lärarna använder sig av en stor bredd av insatser men lärarna liksom den tidigare forskningen pekar på att det viktigaste när det kommer till att anpassa undervisningen är att det görs på ett individuellt plan, i samråd med eleven själv och att inga mallar finns att följa. Informanterna har sett vissa faktorer som framgångsrika och det rör extra anpassningar inom skolmiljön. Deras syn ligger i linje med vad forskningen inom området påvisar. Gällande dessa elever pekar resultaten på att den personliga relationen mellan lärare och elev är av yttersta vikt. Genom att lära känna eleven kan läraren få kunskap om hens intressen och dessa kan läraren sedan försöka väva in i sin undervisning vilket gör att eleven kan ha lättare att motivera och koncentrera sig på musikundervisningen. Att samarbeta med klasslärare, vårdnadshavare och specialpedagog kan även vara framgångsrikt enligt lärarna
|
|---|
