| Summary: | Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur historielärare planerar, genomför och bedömer sitt arbete med värdeladdade områden för att uppmuntra eleverna till ifrågasättande utan att elevernas uttalanden strider mot värdegrunden. Vi använder tre stycken frågeställningar: "Hur planerar, genomför och bedömer historielärare arbetet med värdeladdade områden?", "Tillåts elever förhålla sig ifrågasättande till Förintelsen?" och "Hur motiverar lärarna sina metodiska och didaktiska val gällande arbetet med värdeladdade områden?". Vi sökte informanter till kvalitativa intervjuer genom personlig rekrytering, vilket innebär att vi själva kontaktade lärare som uppfyller vissa kriterier. Därefter intervjuades dessa, varpå ljudinspelningen transkriberades. De transkriberade intervjuerna delades in i olika kategorier och analyserades utifrån vårt teoretiska ramverk. Ramverket kretsar kring två olika delar. Utifrån Fredrik Alvén undersöker vi undervisningens bekräftande eller ifrågasättande karaktär, medan John Goodlad bidrar till analysen genom teorier om olika läroplaner. Resultatet visar att alla deltagande lärare alltid vill uppmuntra eleverna till ifrågasättande. Däremot har de någorlunda skiljande uppfattningar om var ifrågasättandet slutar och var värdegrundsbrott börjar. Dessutom visar det sig att elevernas bakgrund är viktig att beakta vid värdeladdade områden. Det är till stor del denna bakgrund som avgör hur känsligt ett område är och lärare måste kunna anpassa sig själva och sin undervisning efter detta. Detta betyder att Förintelsen, som elever i Sverige nuförtiden inte har en så stark koppling till, inte längre är lika värdeladdad som visst annat historiskt innehåll.
|
|---|
