| Summary: | Denna uppsatsen handlar om utmaningen att få distans till ett visuellt material på Instagram och varför ett material betraktas på sättet det görs. Syftet med uppsatsen är på så sätt att hitta en djupare förståelse för min ståndpunkt i det visuella meningsskapandet och hur dagens visuella kultur speglas på Instagram. Uppsatsen uppnår detta genom en kritisk och subjektiv forskningsansats med hjälp av den teoretiska grundeni fenomenologi, feministisk ståndpunktsteori och autoetnografi. Undersökningen sker genom en metodkombination av autoetnografi och kritisk bildanalys där en instagramdagbok kombineras med foton från influensers eller kreatörer. I den autoetnografiska metoden tar jag, uppsatsens författare, ståndpunkten som ung kvinna medan jag i den kritiska bildanalysen tar ståndpunkten som grafisk designer. Metodkombinationen ger ett resultat som visar hur ståndpunkten, objekt och människans erfarenhet kan vara med och påverka en tolkning av ett foto. Resultatet visar även att influensers och kreatörer har en tydlig visuellt kommunicerad självrepresentation på Instagram. Den slutsats som kan dras genom uppsatsen är att den egna ståndpunkten har en avgörande betydelse i en analys av visuellt material, samt att branchen bör överväga ståndpunktens roll och ge betraktaren en större transparens.
|
|---|
