Varför nivågrupperar man i svenska? Kvalitativa intervjuer med sex lärare i grundskolans senare år

• Main Author: Ersson, Annika
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT) 2010
• Subjects: nivågruppering; differentiering; svenskämnet; elitklasser; kooperativt lärande; läroplansdifferentiering; Humanities and the Arts; Humaniora och konst
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36500

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka uppfattningar om nivågruppering i svenskämnet på högstadiet som finns hos några lärare med stor erfarenhet av arbetssättet. Metoden jag valt är kvalitativa intervjuer, och jag har intervjuat sex lärare med stor erfarenhet av att nivågruppera i ämnet svenska, som alla jobbar på samma skola. Resultatet visade att beroende på vilken syn lärarna har på ämnet svenska och på språkutveckling så har de också olika inställningar till nivågruppering. Med en mer formaliserad syn på svenska och språkinlärning ter sig nivågruppering som ett naturligare val än om man har en funktionaliserad och kursplansorienterad ämnessyn. Slutsatser som kan dras från resultatet är att svenska passar mindre bra för nivågrupperad undervisning och majoriteten av de intervjuade lärarna ställer sig emot eller är tveksamma till att använda arbetssättet i svenskundervisningen. Anledningen till att nivågruppering ändå görs är att mina informanter upplever påtryckningar från skolledningen att arbeta så och för att de kompromissar med kollegor i arbetslaget.