Summary: | Med denna uppsats ämnar vi belysa gymnasieelevers uppfattning av vad vardagskultur är samt dess potentiella användningsområde i skolan och i bildämnet. Anledningen till detta bygger på en positiv pedagogisk upplevelse en av oss upplevde under praktik då en omotiverad elev blev motiverad efter att elevens eget fritidsintresse vävdes in i uppgiften. Vi ansåg att det skulle vara positivt att undersöka gymnasieelevers uppfattning kring att låta deras dagliga intresse ta plats i bildämnet. Vi har undersökt detta genom en bilduppgift som fungerat som underlag till enskilda intervjuer på två olika gymnasium. Vår undersökningsmetod är kvalitativ med halvstrukturerad intervjuform som spelades in på mobiltelefon och dator. Delar av intervjuerna transkriberades sedan. Vid analys av vårt insamlande material valde vi att prova på perspektivet fenomenografisk ansats för att tolka och kategorisera gymnasieelevernas uppfattningar. Detta har vi förhållit oss till ödmjukt då vi är medvetna om att det kan vara en komplex metod. I vårt resultat presenteras informanterna med genusneutrala alias och därför används ordet “hen”. Detta eftersom genus eller skoltillhörighet enligt oss inte utgjorde någon väsentlig skillnad på de svar som informanterna gav. De skillnader på uppfattningar vi kunde se fanns istället på individuell nivå. Genom vårt resultat tolkade vi dessa uppfattningar bero på en mängd olika faktorer. Exempel på dessa faktorer är gymnasieelevernas tidigare erfarenheter, framtida föreställningar, motivation, behov av meningsskapande i vardagen, värdering av verklighetsanknytning med mera. Majoriteten ansåg dock att vardagskultur i bildämnet var något positivt. Vi fick också en fenomenografisk insikt efter en specifik elevs intervjusvar, att vi själva hade uppfattningen av att vardagskultur är något utanför skolan vilket var en uppfattning eleven inte delade med oss. Eleven menade att vardagskultur blev inkluderat i skoltiden och att tiden utanför skolan inkluderar aktiviteter som läxor som hör till skolan.
|