| Summary: | Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av observation, intervju, samt bilduppgift. Studiens resultat är att faktorer som autentisk mottagare samt elevernas tidigare erfarenheter kan ha en inverkan för hur lustfyllt eleverna beskriver sin läs- och skrivinlärning. Det är viktigt att mottagaren till det eleverna gör är autentisk, det vill säga äkta, och att elevernas erfarenheter synliggörs och tas tillvara i läs- och skrivundervisningen. Hur stor plats elevernas erfarenheter får i läs- och skrivundervisningen, samt vilka mottagare eleverna skriver och läser för, varierar beroende av vilken/vilka pedagogisk/a grundsyn/er samt vilket arbetssätt som elevernas läs- och skrivundervisning genomsyras av. Vidare har vi kommit fram till att de olika arbetssätt som finns i vårt urval och lärarnas pedagogiska grundsyner som genomsyrar undervisningen, kan kopplas samman med de genusskillnader vi sett i de klassrum vi besökt. Vi drar därför slutsatsen att man som lärare bör vara noga med val av arbetssätt och vilken pedagogisk grundsyn som genomsyrar undervisningen. Enligt oss kan lärarens arbetssätt samt pedagogiska grundsyn bidra till eller begränsa eleverna i hur lustfyllt elever beskriver sin läs- och skrivinlärning.
|
|---|
