Fri lek i fritidshemmet
Examensarbetet behandlar ämnet fri lek under den fria tiden på fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frågest...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
2015
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35581 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-35581 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-355812020-11-25T05:32:00ZFri lek i fritidshemmetsweDahl, MagnusEnglesson, RolandMalmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)Malmö högskola/Lärande och samhälle2015Fri lekfri tidfritidshemfritidspedagoginstitutionerlekproximal utvecklingszonsamvarokompetensSocial SciencesSamhällsvetenskapExamensarbetet behandlar ämnet fri lek under den fria tiden på fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frågeställningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen på två utvalda fritidshem? Hur förhåller sig fritidspedagoger till barnens lek under den fria tiden? En nyckelforskare vi använt oss av i arbetet är Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution där leken och barndomen är institutionaliserad i dagens samhälle. Den nyckelteori och teoretiska ram som används i arbetet är en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner. Insamlingen av det empiriska materialet skedde via observationer där det observerades hur barn lekte under den fria tiden. Observationerna användes sedan till grund för gruppintervjuerna som genomfördes med fritidspedagogerna. Slutsatsen blev att barn lekte väldigt olika och att leken under den fria tiden skiljde sig åt mellan fritidshemmen. På det ena fritidshemmet lekte barnen mer fantasirikt medan barnen på det andra fritidshemmet mer engagerades av fritidspedagogen för att starta lekar. Fritidspedagogernas förhållningssätt till barnens lek var jämförelsevis lika mellan fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger såg ett lärande och ett kunskapsutbyte i leken under den fria tiden, något de även ansåg var positivt. Fritidspedagogerna arbetade aktivt med konflikthantering och förebyggande av utanförskap. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35581Local 18759application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Fri lek fri tid fritidshem fritidspedagog institutioner lek proximal utvecklingszon samvarokompetens Social Sciences Samhällsvetenskap |
spellingShingle |
Fri lek fri tid fritidshem fritidspedagog institutioner lek proximal utvecklingszon samvarokompetens Social Sciences Samhällsvetenskap Dahl, Magnus Englesson, Roland Fri lek i fritidshemmet |
description |
Examensarbetet behandlar ämnet fri lek under den fria tiden på fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frågeställningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen på två utvalda fritidshem? Hur förhåller sig fritidspedagoger till barnens lek under den fria tiden? En nyckelforskare vi använt oss av i arbetet är Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution där leken och barndomen är institutionaliserad i dagens samhälle. Den nyckelteori och teoretiska ram som används i arbetet är en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner. Insamlingen av det empiriska materialet skedde via observationer där det observerades hur barn lekte under den fria tiden. Observationerna användes sedan till grund för gruppintervjuerna som genomfördes med fritidspedagogerna. Slutsatsen blev att barn lekte väldigt olika och att leken under den fria tiden skiljde sig åt mellan fritidshemmen. På det ena fritidshemmet lekte barnen mer fantasirikt medan barnen på det andra fritidshemmet mer engagerades av fritidspedagogen för att starta lekar. Fritidspedagogernas förhållningssätt till barnens lek var jämförelsevis lika mellan fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger såg ett lärande och ett kunskapsutbyte i leken under den fria tiden, något de även ansåg var positivt. Fritidspedagogerna arbetade aktivt med konflikthantering och förebyggande av utanförskap. |
author |
Dahl, Magnus Englesson, Roland |
author_facet |
Dahl, Magnus Englesson, Roland |
author_sort |
Dahl, Magnus |
title |
Fri lek i fritidshemmet |
title_short |
Fri lek i fritidshemmet |
title_full |
Fri lek i fritidshemmet |
title_fullStr |
Fri lek i fritidshemmet |
title_full_unstemmed |
Fri lek i fritidshemmet |
title_sort |
fri lek i fritidshemmet |
publisher |
Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
publishDate |
2015 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35581 |
work_keys_str_mv |
AT dahlmagnus frilekifritidshemmet AT englessonroland frilekifritidshemmet |
_version_ |
1719360670322917376 |