"Människor vill ju vara delaktiga": lärares reflektioner om inkludering i klassrum på högstadiet där svenska och svenska som andraspråk undervisas integrerat

• Main Authors: Lilja, Cornelia, Påhlsson, Maria
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2020
• Subjects: 7-9; högstadiet; inkludering; integrerad undervisning; svenska; svenska som andraspråk; Humanities and the Arts; Humaniora och konst
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35564

I den svenska grundskolan finns två svenskämnen, svenska (sve) och svenska som andraspråk (sva), och organiseringen av dessa ser olika ut. De undervisas i vissa fall integrerat och i andra fall åtskilt. När det gäller integrerad undervisning ser vi två utmaningar. Den ena är ämnesdidaktisk och handlar om att de båda ämnena måste undervisas parallellt, ofta av lärare utan sva-behörighet. Den andra rör samhälleliga maktrelationer som följer med in i klassrummet. Syftet med vår undersökning är att få ökade kunskaper om hur svensklärare som undervisar i svenska och svenska som andraspråk integrerat på högstadiet förhåller sig till inkludering, med hänsyn till denna undervisningsform och dess potentiella utmaningar. Frågeställningarna rör hur lärare i integrerade klasser resonerar om sin undervisning, om inkludering och om dagens och framtidens två svenskämnen.För att undersöka detta genomfördes intervjuer och observationer med två lärare som undervisar i integrerade sve-/sva-klasser. Materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer en positiv syn på att undervisa ämnena integrerat och att eleverna här kan fungera som resurser för varandra, särskilt när eleverna kommit en bit i sin språkutveckling. Lärarna betonar vikten av relationer, både mellan elever och mellan lärare och elev. De ser svårigheter med dagens svenskämnen, och skulle gärna se ett svenska för nyanlända. En av lärarna uttrycker också en önskan om ett vidgat svenskämne.Resultatet tolkades utifrån tre teoretiska perspektiv: sociokulturell teori, såsom den beskrivs av Säljö (2014), Nilholm och Göranssons (2014) gemenskapsorienterade perspektiv på inkludering och Cummins (2017) teori om identitetsförhandlingar. Utifrån tolkningen drar vi slutsatserna att det inte finns några hinder med en integrerad undervisning, med undantag för nyanlända elever, att lärarens inställning spelar roll och att relationer är viktiga. Dessutom finns indikationer på att svenskämnet bör vidgas och inkludera många av de flerspråkiga elever som idag läser sva, samtidigt som ett svenska för nyanlända bör införas för att möta språkliga behov hos nya inlärare av språket.