Likvärdig bedömning på en svensk högstadieskola: är det en självklarhet?

Det här arbetet syftar till att undersöka huruvida bedömningen som sker på en specifik skola är likvärdig mellan olika lärare. Genom observationer undersöker vi vad tre olika lärare fokuserar på vid bedömningen av samma debattartiklar. Vidare får lärarna göra skriftliga bedömningar, så som de skulle...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Karvonen, Katarina, Lindblad, Hannah
Format: Others
Language:Swedish
Published: Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2018
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35562
Description
Summary:Det här arbetet syftar till att undersöka huruvida bedömningen som sker på en specifik skola är likvärdig mellan olika lärare. Genom observationer undersöker vi vad tre olika lärare fokuserar på vid bedömningen av samma debattartiklar. Vidare får lärarna göra skriftliga bedömningar, så som de skulle skrivit respons direkt till eleverna, samt sätta betyg. Vi har sedan tolkat och analyserat materialet med hjälp av Torlaug Løkensgard Hoels texttriangel samt bedömningsmatriser, kunskapskrav och den uppgiftsbeskrivning som eleverna följt vid sitt arbete med debattartiklarna. Resultatet visar att lärarna i många fall fokuserar på samma saker men att deras tolkningar av hur väl debattartiklarna uppfyller kunskapskraven ibland skiljer sig åt. Resultatet visar också att lärarna generellt är mer överens vid det högsta betyget, A, än vid de lägre betygen, E och F. Vidare visar resultatet att även om lärarna uttrycker sig svävande i den muntliga bedömningen inför en kollega, så uttrycker de sig allihop mer konstruktivt och framåtsyftande i den respons som är menad att gå ut till eleverna. Responsen till eleverna rör sig främst på global nivå, det vill säga att den rör aspekter som mottagar- och texttypsanpassning snarare än rättskrivning och skiljetecken som är på lokal nivå. Den respons som ändå rör sig på lokal nivå handlar främst om användandet av de och dem. Ytterligare en aspekt av vårt resultat är det faktum att flera av de kommentarer som rör sig på global nivå tenderar att bli väldigt vaga. I vår undersökning handlar det om kommentarer som återkommer frekvent och som på så sätt tappar sin mening. Vi har tagit “viktigt ämnesval” och “språket är okej” som exempel.