”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet”

SammanfattningVi ville undersöka hur flickor resonerar och tänker när de gör ett normbrytande val och väljer ett mansdominerat yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi har brutit ner vårt syfte i tre frågeställningar: Hur resonerar flickor kring sitt normbrytande val? Vad säger flickorna ha påverkat de...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Hawari, Khinda, Brkic, Una
Format: Others
Language:Swedish
Published: Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2017
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35448
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-35448
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-354482020-11-25T05:32:02Z”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet”sweHawari, KhindaBrkic, UnaMalmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)Malmö högskola/Lärande och samhälle2017NormbrytandeGenusGymnasievalKönsnormerYrkesprogramSocial SciencesSamhällsvetenskapSammanfattningVi ville undersöka hur flickor resonerar och tänker när de gör ett normbrytande val och väljer ett mansdominerat yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi har brutit ner vårt syfte i tre frågeställningar: Hur resonerar flickor kring sitt normbrytande val? Vad säger flickorna ha påverkat de i deras val av att gå emot könsnormer i deras gymnasieval? Hur talar de om att vara ensamma flickor på programmet?Som metod valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att få fram vårt resultat. Resultatet baserades på sex kvalitativa intervjuer med flickor i åldern 16-23 som går eller har gått ett mansdominerat yrkesprogram. Studien utgår ifrån tre teman utifrån frågeställningarna för att få en helhetsbild över hur flickorna resonerat och upplevt sitt val. Det som framkom är att flickorna resonerar kring sina val utifrån faktorer som är viktiga för de, så som deras personliga intressen och förmåga. Det var vanligt att deras val varit påverkade av deras föräldrar, men inte påverkade i frågan om att de valt som föräldrarna ville. Föräldrarna påverkade valen och fick flickorna att tänka efter, men de valde som de själv ville i slutändan. Bemötandet av att vara ensam flicka i klassen var positivt såvida flickorna inte gick emot könsnormerna som fanns och exempelvis var bättre än pojkarna i de praktiska ämnena. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35448Local 22739application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Normbrytande
Genus
Gymnasieval
Könsnormer
Yrkesprogram
Social Sciences
Samhällsvetenskap
spellingShingle Normbrytande
Genus
Gymnasieval
Könsnormer
Yrkesprogram
Social Sciences
Samhällsvetenskap
Hawari, Khinda
Brkic, Una
”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet”
description SammanfattningVi ville undersöka hur flickor resonerar och tänker när de gör ett normbrytande val och väljer ett mansdominerat yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi har brutit ner vårt syfte i tre frågeställningar: Hur resonerar flickor kring sitt normbrytande val? Vad säger flickorna ha påverkat de i deras val av att gå emot könsnormer i deras gymnasieval? Hur talar de om att vara ensamma flickor på programmet?Som metod valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att få fram vårt resultat. Resultatet baserades på sex kvalitativa intervjuer med flickor i åldern 16-23 som går eller har gått ett mansdominerat yrkesprogram. Studien utgår ifrån tre teman utifrån frågeställningarna för att få en helhetsbild över hur flickorna resonerat och upplevt sitt val. Det som framkom är att flickorna resonerar kring sina val utifrån faktorer som är viktiga för de, så som deras personliga intressen och förmåga. Det var vanligt att deras val varit påverkade av deras föräldrar, men inte påverkade i frågan om att de valt som föräldrarna ville. Föräldrarna påverkade valen och fick flickorna att tänka efter, men de valde som de själv ville i slutändan. Bemötandet av att vara ensam flicka i klassen var positivt såvida flickorna inte gick emot könsnormerna som fanns och exempelvis var bättre än pojkarna i de praktiska ämnena.
author Hawari, Khinda
Brkic, Una
author_facet Hawari, Khinda
Brkic, Una
author_sort Hawari, Khinda
title ”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet”
title_short ”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet”
title_full ”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet”
title_fullStr ”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet”
title_full_unstemmed ”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet”
title_sort ”det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet”
publisher Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
publishDate 2017
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35448
work_keys_str_mv AT hawarikhinda detvaringaproblemattvaraentjejiklassensalangemanvardendefinitionenaventjejsomdeiklassenharihuvudet
AT brkicuna detvaringaproblemattvaraentjejiklassensalangemanvardendefinitionenaventjejsomdeiklassenharihuvudet
_version_ 1719360649394388992