”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet”
SammanfattningVi ville undersöka hur flickor resonerar och tänker när de gör ett normbrytande val och väljer ett mansdominerat yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi har brutit ner vårt syfte i tre frågeställningar: Hur resonerar flickor kring sitt normbrytande val? Vad säger flickorna ha påverkat de...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
2017
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35448 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-35448 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-354482020-11-25T05:32:02Z”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet”sweHawari, KhindaBrkic, UnaMalmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)Malmö högskola/Lärande och samhälle2017NormbrytandeGenusGymnasievalKönsnormerYrkesprogramSocial SciencesSamhällsvetenskapSammanfattningVi ville undersöka hur flickor resonerar och tänker när de gör ett normbrytande val och väljer ett mansdominerat yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi har brutit ner vårt syfte i tre frågeställningar: Hur resonerar flickor kring sitt normbrytande val? Vad säger flickorna ha påverkat de i deras val av att gå emot könsnormer i deras gymnasieval? Hur talar de om att vara ensamma flickor på programmet?Som metod valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att få fram vårt resultat. Resultatet baserades på sex kvalitativa intervjuer med flickor i åldern 16-23 som går eller har gått ett mansdominerat yrkesprogram. Studien utgår ifrån tre teman utifrån frågeställningarna för att få en helhetsbild över hur flickorna resonerat och upplevt sitt val. Det som framkom är att flickorna resonerar kring sina val utifrån faktorer som är viktiga för de, så som deras personliga intressen och förmåga. Det var vanligt att deras val varit påverkade av deras föräldrar, men inte påverkade i frågan om att de valt som föräldrarna ville. Föräldrarna påverkade valen och fick flickorna att tänka efter, men de valde som de själv ville i slutändan. Bemötandet av att vara ensam flicka i klassen var positivt såvida flickorna inte gick emot könsnormerna som fanns och exempelvis var bättre än pojkarna i de praktiska ämnena. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35448Local 22739application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Normbrytande Genus Gymnasieval Könsnormer Yrkesprogram Social Sciences Samhällsvetenskap |
spellingShingle |
Normbrytande Genus Gymnasieval Könsnormer Yrkesprogram Social Sciences Samhällsvetenskap Hawari, Khinda Brkic, Una ”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet” |
description |
SammanfattningVi ville undersöka hur flickor resonerar och tänker när de gör ett normbrytande val och väljer ett mansdominerat yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi har brutit ner vårt syfte i tre frågeställningar: Hur resonerar flickor kring sitt normbrytande val? Vad säger flickorna ha påverkat de i deras val av att gå emot könsnormer i deras gymnasieval? Hur talar de om att vara ensamma flickor på programmet?Som metod valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att få fram vårt resultat. Resultatet baserades på sex kvalitativa intervjuer med flickor i åldern 16-23 som går eller har gått ett mansdominerat yrkesprogram. Studien utgår ifrån tre teman utifrån frågeställningarna för att få en helhetsbild över hur flickorna resonerat och upplevt sitt val. Det som framkom är att flickorna resonerar kring sina val utifrån faktorer som är viktiga för de, så som deras personliga intressen och förmåga. Det var vanligt att deras val varit påverkade av deras föräldrar, men inte påverkade i frågan om att de valt som föräldrarna ville. Föräldrarna påverkade valen och fick flickorna att tänka efter, men de valde som de själv ville i slutändan. Bemötandet av att vara ensam flicka i klassen var positivt såvida flickorna inte gick emot könsnormerna som fanns och exempelvis var bättre än pojkarna i de praktiska ämnena. |
author |
Hawari, Khinda Brkic, Una |
author_facet |
Hawari, Khinda Brkic, Una |
author_sort |
Hawari, Khinda |
title |
”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet” |
title_short |
”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet” |
title_full |
”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet” |
title_fullStr |
”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet” |
title_full_unstemmed |
”Det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet” |
title_sort |
”det var inga problem att vara en tjej i klassen sålänge man var den definitionen av en tjej som de i klassen har i huvudet” |
publisher |
Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
publishDate |
2017 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35448 |
work_keys_str_mv |
AT hawarikhinda detvaringaproblemattvaraentjejiklassensalangemanvardendefinitionenaventjejsomdeiklassenharihuvudet AT brkicuna detvaringaproblemattvaraentjejiklassensalangemanvardendefinitionenaventjejsomdeiklassenharihuvudet |
_version_ |
1719360649394388992 |