Yrkesprovet för diplomerad hästskötare – en intervjustudie
Gymnasieskolans uppdrag enligt Lpf 94 är att förmedla kunskaper och har som utgångspunkt de fyra F:n Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Detta ska även ske i en kontinuerlig diskussion kring begreppet kunskap, vad som är viktig kunskap idag och vad som kan komma att bli viktig kunskap i f...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT)
2010
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35037 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-35037 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-350372020-11-25T05:32:06ZYrkesprovet för diplomerad hästskötare – en intervjustudiesweFalkensson, MonaMalmö högskola, Lärarutbildningen (LUT)Malmö högskola/Lärarutbildningen2010Yrkesprovet för diplomerad hästskötarede fyra F:nkunskapssynmänniskosynSocial SciencesSamhällsvetenskapGymnasieskolans uppdrag enligt Lpf 94 är att förmedla kunskaper och har som utgångspunkt de fyra F:n Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Detta ska även ske i en kontinuerlig diskussion kring begreppet kunskap, vad som är viktig kunskap idag och vad som kan komma att bli viktig kunskap i framtiden.Syftet med studien var att undersöka kunskaps-och människosynen hos gymnasielärare som undervisar elever inom Naturbruksprogrammet inriktning häst-ridsport inför att de ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare. Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesverksamma gymnasielärare på Naturbruksgymnasium och Ridgymnasium med inriktning häst- ridsport.Resultatet visade att gymnasielärarna utgår från de fyra F:n och lär eleverna en bas av fakta och förståelse kring hästen, de låter dem öva de praktiska färdigheterna och ger dem möjligheter för att de ska bli väl förtrogna med det som görs med hästarna. De förslag som de intervjuade lärarna delgett är bland annat att det skulle kunna vara mer fallbeskrivningar, gruppdiskussioner och fler moment där eleverna får visa hantering av hästar istället för att redogöra för endast vissa baskunskaper samt att de fakta som efterfrågas ska vara relevant för yrket hästskötare. Samtidigt gör Yrkesprovets utformning att gymnasielärarna använder sig av en något gammalmodig människosyn där eleven ses som ett objekt som ska formas och styras till att kunna agera och säga saker på ett så liknande sätt som de utomstående examinatorerna önskar se när eleverna sedan ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35037Local 10630application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Yrkesprovet för diplomerad hästskötare de fyra F:n kunskapssyn människosyn Social Sciences Samhällsvetenskap |
spellingShingle |
Yrkesprovet för diplomerad hästskötare de fyra F:n kunskapssyn människosyn Social Sciences Samhällsvetenskap Falkensson, Mona Yrkesprovet för diplomerad hästskötare – en intervjustudie |
description |
Gymnasieskolans uppdrag enligt Lpf 94 är att förmedla kunskaper och har som utgångspunkt de fyra F:n Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Detta ska även ske i en kontinuerlig diskussion kring begreppet kunskap, vad som är viktig kunskap idag och vad som kan komma att bli viktig kunskap i framtiden.Syftet med studien var att undersöka kunskaps-och människosynen hos gymnasielärare som undervisar elever inom Naturbruksprogrammet inriktning häst-ridsport inför att de ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare. Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesverksamma gymnasielärare på Naturbruksgymnasium och Ridgymnasium med inriktning häst- ridsport.Resultatet visade att gymnasielärarna utgår från de fyra F:n och lär eleverna en bas av fakta och förståelse kring hästen, de låter dem öva de praktiska färdigheterna och ger dem möjligheter för att de ska bli väl förtrogna med det som görs med hästarna. De förslag som de intervjuade lärarna delgett är bland annat att det skulle kunna vara mer fallbeskrivningar, gruppdiskussioner och fler moment där eleverna får visa hantering av hästar istället för att redogöra för endast vissa baskunskaper samt att de fakta som efterfrågas ska vara relevant för yrket hästskötare. Samtidigt gör Yrkesprovets utformning att gymnasielärarna använder sig av en något gammalmodig människosyn där eleven ses som ett objekt som ska formas och styras till att kunna agera och säga saker på ett så liknande sätt som de utomstående examinatorerna önskar se när eleverna sedan ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare. |
author |
Falkensson, Mona |
author_facet |
Falkensson, Mona |
author_sort |
Falkensson, Mona |
title |
Yrkesprovet för diplomerad hästskötare – en intervjustudie |
title_short |
Yrkesprovet för diplomerad hästskötare – en intervjustudie |
title_full |
Yrkesprovet för diplomerad hästskötare – en intervjustudie |
title_fullStr |
Yrkesprovet för diplomerad hästskötare – en intervjustudie |
title_full_unstemmed |
Yrkesprovet för diplomerad hästskötare – en intervjustudie |
title_sort |
yrkesprovet för diplomerad hästskötare – en intervjustudie |
publisher |
Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT) |
publishDate |
2010 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35037 |
work_keys_str_mv |
AT falkenssonmona yrkesprovetfordiplomeradhastskotareenintervjustudie |
_version_ |
1719360519531397120 |