Träning och bedömning av de matematiska förmågorna

• Main Authors: Segervill, Jonas, Jiborn, Hanna
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2016
• Subjects: gymnasieskolan; kompetenser; matematik; matematiska förmågor; Physical Sciences; Fysik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34816

De matematiska förmågornas aktualitet i senaste läroplanen gör dem relevanta att undersöka inom ramen för detta examensarbete. Vi har under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevt en viss osäkerhet kring hur arbetet med förmågorna lämpligen kan se ut. Tillsammans med vårt stora intresse av förmågorna ligger detta till grund för arbetets syfte, som är att undersöka hur förmågorna implementeras i matematikämnet idag.I studien har vi valt att fokusera på formerna för träning samt bedömning av förmågorna. Studien är avgränsad till att enbart omfatta gymnasieskolan. Metoden för att undersöka detta är en anonym enkät bestående av skrivfrågor, kryssfrågor och en matris. Resultatet visar att det förekommer en god variation av former vid träning av förmågorna, men inte i samma utsträckning vid bedömning av dem. Vidare att samtliga förmågor, med undantag av relevansförmågan, bedöms i lika stor utsträckning men tränas i mycket varierande utsträckning. Det finns alltså en obalans mellan det som tränas och det som bedöms. En orsak som forskningen visar på är tidsbristen och svårigheten att ta fram uppgifter som tränar de olika förmågorna. Resultatet visar även att det är lättast att skapa övningar/aktiviteter som tränar procedurförmåga. Men det visar sig samtidigt vara väldigt svårt att komma på övningar/aktiviteter som explicit tränar relevansförmågan. Mer än hälften av lärarna kryssar i att de inte tränar förmågan över huvud taget. Detta resultat stämmer väl överens med nyutgiven forskning som vi har tagit del av. Forskningen påvisar svårigheten att träna och bedöma relevansförmåga och föreslår att den betraktas som en kumulativ förmåga. Vi gör tolkningen att antalet påkomna övningar/aktiviteter speglar hur frekvent en förmåga uttryckligen tränas i undervisningen. Detta innebär att procedurförmågan är den dominerande förmågan i undervisningen. Vi drar slutsatsen att undervisningen inte har förändrats på det sätt som Skolverket önskar, något som vi finner stöd för i nyutgiven forskning på området.