| Summary: | Detta är en kvalitativ aktionsforskningsstudie utförd i förskolan. Studiens syfte är att bidra med kunskap genom ett praktiskt exempel visa hur pedagoger aktivt kan medverka till pedagogisk kvalitetsutveckling genom aktionsforskning. Metoden för undersökningen har främst följt Rönnermans (2012) aktionsforskningsprocess. I processen har reflektion, loggboksföring och filminspelning ingått. Ur pedagogernas reflektioner och resonemang hämtar studien sin empiri som sedan tolkas med stöd av Timperleys (2013) kunskapsbildande cykel, som använts som en teoretisk tolkningsram i studien. Studiens frågeställningar:•På vilka olika sätt upplever pedagoger i en förskola aktionsforskning som ett arbetssätt för ökat kvalitetsmedvetet arbetssätt?•Hur resonerar och reflekterar pedagogerna kring en egenvald frågeställning, med intention till att utveckla sin praktik? •På vilka sätt har föreliggande aktionsforskning lämnat spår av pedagogisk kvalitetsutveckling?Resultatet visar att aktionsforskningens huvudverktyg, kollegiala samtal med handledning och dokumentation, kan ha en motiverande effekt för pedagogerna. Kollegiala samtal ger pedagogerna en lust och positiv energi att vilja utveckla sin praktik mot en högre pedagogisk kvalitet. Hur tiden organiseras på förskolan är en avgörande faktor för en lyckad utvecklingsprocess. Detta visar sig ur flera perspektiv i studien; hur pedagogerna planerar för sina aktiviteter, hur reflektionstid är organiserat i förskolans utbildning, hur mycket tid som förskolechefen har för att delta i studien och vilken tid som är avsatt för kvalitetsarbete. Även pedagogerna själva upplever viss tidsbrist till de moment som ingår i aktionsforskningsprocessen. Slutsatserna i studien är att pedagogerna har upplevt aktionsforskning positiv för verksamhetsutveckling och att handledningen i processen visar sig vara av betydelse ur ett utvecklingsperspektiv. Den positiva motivation som pedagogerna får genom aktionsforskningens process kan sägas vara en drivkraft att vilja utveckla sin egen praktik. === This is a qualitative action research study in preschool. The aim is to understand how preschool pedagogues can participate in school development in an active way using action research. The research method has followed Rönnermans’ (2012) steps for an action research process. Reflection, diary writing and filming are methods which are included in this process, and are also used in this study. The empirical data is collected from reflections and dialogues between the pedagogues and are analysed by Timperleys’ (2013) cyclic knowledge process wheel. This has been the theoretical frame for the study. The research questions in this study are:- to find out in which ways pedagogues experience action research as a way to reach higher quality awareness.- how pedagogues reflect upon an own research question, with intentions to develop their own practise.- in which ways this action research does leave prints of pedagogical quality development.The results indicate that the main tools in action research, collegial dialogues with mentoring and documentation, can be motivating for the pedagogues. The collegial dialogues give the pedagogues positive energy to develop their own practice towards higher quality. How the time is organized for a successful quality development turns out to be a crucial factor in the studied preschool viewed from several perspectives. Pedagogues’ time for reflection and for planning activities are difficult to organize for. It also seems difficult for the preschool director to participate in the action research meetings. The conclusions of the study are that action research process seems to give pedagogues positive energy and motivation for willing to develop the preschool education. In summary, this study indicates that pedagogues can find empowerment in action research to make pedagogical quality development successful.
|
|---|
