Forskningscirkel som metod för kompetensutveckling - en fallstudie på en högstadieskola
Detta examensarbete behandlar upplevelserna av forskningscirkeln som kompetens- utvecklingsmetod vid en svensk högstadieskola. Syftet med studien är att skapa en ögonblicksbild av forskningscirkelns uppstartsfas och se om det finns en korrelation mellan skolledningens och lärarnas upplevelse av och...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
2018
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34642 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-34642 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-346422020-11-05T05:29:14ZForskningscirkel som metod för kompetensutveckling - en fallstudie på en högstadieskolasweRydhagen, PeterMalmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)Malmö universitet/Lärande och samhälle2018forskningscirkelIndividuellkollegialkompetensutvecklinglärande organisationskolutvecklingPhysical SciencesFysikDetta examensarbete behandlar upplevelserna av forskningscirkeln som kompetens- utvecklingsmetod vid en svensk högstadieskola. Syftet med studien är att skapa en ögonblicksbild av forskningscirkelns uppstartsfas och se om det finns en korrelation mellan skolledningens och lärarnas upplevelse av och syn på användandet av forskningscirkeln som kompetens- och skoltvecklingsmetod. Då studien inriktar sig mot ett avgränsat fenomen så väljer jag att använda mig av en fenomenologisk metodansats vilket leder till en kvalitativ studie bestående av fem semistrukturerade intervjuer, två av informanterna representerar skolledning och initiativtagare till forskningscirkeln och tre informanter är ämneslärare inom matematik och naturorienterande ämnen på skolan.Resultaten från intervjuerna visar på att det finns en god korrelation mellan ledningsgrupp och ämneslärares synsätt gällande användandet av forskningscirkeln som metod för kompetens- och skolutveckling. Användandet av en kollegial kompetensutvecklingsmetod som är forskningsbaserad är väl förankrad hos alla informanterna. Däremot finns det en mindre tilltro hos ämneslärarna till metoden som enda individuell kompetensutvecklingsmetod under ca fyra terminer, utan här finns en önskan om korta och avgränsade kompletterande utvecklingsinsatser. Den tydligaste diskrepansen finns i de långsiktiga målbilderna för forskningscirkeln där ledningsgruppen talar om lärande organisation, framtagande av beprövad erfarenhet och ökad måluppfyllelse medan ämneslärarna inte känner att det finns någon tydlig kommunicerad målbild men ser att det finns en potential för fortsatt kollegial kompetensutveckling och skolutveckling. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34642Local 24533application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
forskningscirkel Individuell kollegial kompetensutveckling lärande organisation skolutveckling Physical Sciences Fysik |
spellingShingle |
forskningscirkel Individuell kollegial kompetensutveckling lärande organisation skolutveckling Physical Sciences Fysik Rydhagen, Peter Forskningscirkel som metod för kompetensutveckling - en fallstudie på en högstadieskola |
description |
Detta examensarbete behandlar upplevelserna av forskningscirkeln som kompetens- utvecklingsmetod vid en svensk högstadieskola. Syftet med studien är att skapa en ögonblicksbild av forskningscirkelns uppstartsfas och se om det finns en korrelation mellan skolledningens och lärarnas upplevelse av och syn på användandet av forskningscirkeln som kompetens- och skoltvecklingsmetod. Då studien inriktar sig mot ett avgränsat fenomen så väljer jag att använda mig av en fenomenologisk metodansats vilket leder till en kvalitativ studie bestående av fem semistrukturerade intervjuer, två av informanterna representerar skolledning och initiativtagare till forskningscirkeln och tre informanter är ämneslärare inom matematik och naturorienterande ämnen på skolan.Resultaten från intervjuerna visar på att det finns en god korrelation mellan ledningsgrupp och ämneslärares synsätt gällande användandet av forskningscirkeln som metod för kompetens- och skolutveckling. Användandet av en kollegial kompetensutvecklingsmetod som är forskningsbaserad är väl förankrad hos alla informanterna. Däremot finns det en mindre tilltro hos ämneslärarna till metoden som enda individuell kompetensutvecklingsmetod under ca fyra terminer, utan här finns en önskan om korta och avgränsade kompletterande utvecklingsinsatser. Den tydligaste diskrepansen finns i de långsiktiga målbilderna för forskningscirkeln där ledningsgruppen talar om lärande organisation, framtagande av beprövad erfarenhet och ökad måluppfyllelse medan ämneslärarna inte känner att det finns någon tydlig kommunicerad målbild men ser att det finns en potential för fortsatt kollegial kompetensutveckling och skolutveckling. |
author |
Rydhagen, Peter |
author_facet |
Rydhagen, Peter |
author_sort |
Rydhagen, Peter |
title |
Forskningscirkel som metod för kompetensutveckling - en fallstudie på en högstadieskola |
title_short |
Forskningscirkel som metod för kompetensutveckling - en fallstudie på en högstadieskola |
title_full |
Forskningscirkel som metod för kompetensutveckling - en fallstudie på en högstadieskola |
title_fullStr |
Forskningscirkel som metod för kompetensutveckling - en fallstudie på en högstadieskola |
title_full_unstemmed |
Forskningscirkel som metod för kompetensutveckling - en fallstudie på en högstadieskola |
title_sort |
forskningscirkel som metod för kompetensutveckling - en fallstudie på en högstadieskola |
publisher |
Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
publishDate |
2018 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34642 |
work_keys_str_mv |
AT rydhagenpeter forskningscirkelsommetodforkompetensutvecklingenfallstudiepaenhogstadieskola |
_version_ |
1719355574935617536 |