| Summary: | Den här examensuppsatsen handlar om den målinriktade och målstyrda skolan vi har i Sverige. Huvudsyftet är att ta reda på vilken betydelse elever och lärare i grundskolan anser att lärarens redogörelse för syften och mål har för elevens möjligheter att uppnå skolans mål. Vidare försöker jag undersöka i vilken mån sådan undervisning påverkar elevens inställning och prestation, fördelar och nackdelar. Jag genomförde undersökningen utifrån en kvantitativ metod som byggde på enkätstudier där femtio elever och tolv lärare från samma högstadieskola svarat på vars sin enkät. Skolan är en medelstor landsbygdsskola. En förundersökning utfördes på den enkät som riktade sig till eleverna. Enkäterna har en förhållandevis hög standardisering och strukturering, majoriteten av frågorna har fasta svarsalternativ. Ett fåtal har öppna frågor. Resultaten på de svar respondenterna gett visade att både lärarna och eleverna i mycket hög grad ansåg att det är av stor betydelse att läraren redogör för syften och mål i undervisningen för att man ska nå upp till de utsatta målen. Det framkom även att nackdelar finns, framförallt att kunskapen kommer på efterkälke då det är en väldig fixering vid betyget hos de undersökta eleverna. ”Godkänd” som betyg är något många elever inte anser vara tillräckligt bra och man tänker inte på vad och varför man ska lära sig utan snarare på vilket betyg man ska få. En stor grupp elever upplever sig också pressade att prestera och stressade vilket i de flesta fall upplevs som negativt av eleverna såväl som lärarna. Det är främst skoleleverna och systemet i sig själv som verkar ligga bakom denna stress. Samtidigt är eleverna väldigt medvetna om vad som krävs för att de ska uppnå sina mål. De flesta anser att den främsta källan till detta är den egna ansträngningen med hjälp av en god lärare.
|
|---|
