| Summary: | Elever i årskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att välja på, vilket gör att de lätt fastnar i en mängd av information som är svårsorterad. Många elever i årskurs nio känner osäkerhet i valet av gymnasieutbildning då de inte har någon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sätta sina skolämnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv är påtaglig i många delar av landet, även om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever väljer utbildning på orealistiska grunder eller efter påverkan av vänner. För att öka elevernas kunskap om sig själva, utbildning och arbetsmarknad behövs åtgärder vidtas. Sådana åtgärder kan exempelvis vara att implementera studie- och yrkesvägledning i de olika skolämnena. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning kan vara ett stöd för elever inför valet av gymnasieutbildning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta elever i årskurs nio som dels varit delaktiga i en skolas upplägg av ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning och dels gjort sina gymnasieval. Den teoretiska grunden utgörs av CIP- teorins begrepp självkännedom, kunskap om möjligheter och karriärbeslutsfattande, samt Donald E. Supers teori om individens livsfaser och Careership-teorins begrepp handlingshorisont och brytpunkter. Huvudresultatet visar att den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen gett eleverna ökad självkännedom om yrkespreferenser och värderingar gällande arbete. Dock är eleverna inte nöjda med detta, då de även anser att det är viktigt att kunna identifiera sig med ett yrke. Uppsatsens resultat visar även att eleverna sätter stort värde på upplevelser av trygghet, vilket i sin tur bidrar till att de väljer utbildning efter sina vänner och vad de känner till om en viss skola.
|
|---|
