Studie- och yrkesvägledning på fristående gymnasieskolor ur ett elevperspektiv
De senaste årens snabba framväxt av fristående skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlägga vår forskning där. Genom vår utbildning till studie- och yrkesvägledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvägledningens vikt för elever på fristående skolor. Vårt syfte me...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT)
2010
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34456 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-34456 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-344562020-11-25T05:32:20ZStudie- och yrkesvägledning på fristående gymnasieskolor ur ett elevperspektivsweGudmundsson, CorneliaCarlsson, JeanetteMalmö högskola, Lärarutbildningen (LUT)Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT)Malmö högskola/Lärarutbildningen2010behovelevperspektivfristående gymnasieskolorförväntningarstudie- och yrkesvägledareprofessionenSocial SciencesSamhällsvetenskapDe senaste årens snabba framväxt av fristående skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlägga vår forskning där. Genom vår utbildning till studie- och yrkesvägledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvägledningens vikt för elever på fristående skolor. Vårt syfte med examensarbetet var att få en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning hos elever på fristående gymnasium. Vår intention var även att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvägledning i deras nuvarande situation. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkäter för att nå så många som möjligt. Vårt resultat visade bland annat att eleverna fick sin vägledning först i nionde årskursen. Eleverna själva önskade att de hade erbjudits vägledningen tidigare, i sjunde eller åttonde klass. Det framkom också att det ofta var genom enbart klassrumsinformation som eleverna fått sin studie- och yrkesvägledning. Eleverna i studien tänkte mycket på framtida studier eller arbeten. Dessutom synliggjordes elevernas behov av att ha någon att ventilera dessa tankar med. Resultatet visade att det var det personliga kontaktnätet som de främst vände sig till med sina funderingar. De undersökta skolorna uppnådde inte den förväntan vi hade på studie- och yrkesvägledning. Den kunskap och de förmågor vi får med oss från utbildningen används inte i så stor utsträckning på skolorna i denna studie. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34456Local 9563application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
behov elevperspektiv fristående gymnasieskolor förväntningar studie- och yrkesvägledareprofessionen Social Sciences Samhällsvetenskap |
spellingShingle |
behov elevperspektiv fristående gymnasieskolor förväntningar studie- och yrkesvägledareprofessionen Social Sciences Samhällsvetenskap Gudmundsson, Cornelia Carlsson, Jeanette Studie- och yrkesvägledning på fristående gymnasieskolor ur ett elevperspektiv |
description |
De senaste årens snabba framväxt av fristående skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlägga vår forskning där. Genom vår utbildning till studie- och yrkesvägledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvägledningens vikt för elever på fristående skolor. Vårt syfte med examensarbetet var att få en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning hos elever på fristående gymnasium. Vår intention var även att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvägledning i deras nuvarande situation. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkäter för att nå så många som möjligt. Vårt resultat visade bland annat att eleverna fick sin vägledning först i nionde årskursen. Eleverna själva önskade att de hade erbjudits vägledningen tidigare, i sjunde eller åttonde klass. Det framkom också att det ofta var genom enbart klassrumsinformation som eleverna fått sin studie- och yrkesvägledning. Eleverna i studien tänkte mycket på framtida studier eller arbeten. Dessutom synliggjordes elevernas behov av att ha någon att ventilera dessa tankar med. Resultatet visade att det var det personliga kontaktnätet som de främst vände sig till med sina funderingar. De undersökta skolorna uppnådde inte den förväntan vi hade på studie- och yrkesvägledning. Den kunskap och de förmågor vi får med oss från utbildningen används inte i så stor utsträckning på skolorna i denna studie. |
author |
Gudmundsson, Cornelia Carlsson, Jeanette |
author_facet |
Gudmundsson, Cornelia Carlsson, Jeanette |
author_sort |
Gudmundsson, Cornelia |
title |
Studie- och yrkesvägledning på fristående gymnasieskolor ur ett elevperspektiv |
title_short |
Studie- och yrkesvägledning på fristående gymnasieskolor ur ett elevperspektiv |
title_full |
Studie- och yrkesvägledning på fristående gymnasieskolor ur ett elevperspektiv |
title_fullStr |
Studie- och yrkesvägledning på fristående gymnasieskolor ur ett elevperspektiv |
title_full_unstemmed |
Studie- och yrkesvägledning på fristående gymnasieskolor ur ett elevperspektiv |
title_sort |
studie- och yrkesvägledning på fristående gymnasieskolor ur ett elevperspektiv |
publisher |
Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT) |
publishDate |
2010 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34456 |
work_keys_str_mv |
AT gudmundssoncornelia studieochyrkesvagledningpafristaendegymnasieskolorurettelevperspektiv AT carlssonjeanette studieochyrkesvagledningpafristaendegymnasieskolorurettelevperspektiv |
_version_ |
1719361367615471616 |