En studie om inlåsning - En kvalitativ studie om faktorer och behov i förhållande till inlåsning

Syftet med den här studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörli...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Flomark, Martin
Format: Others
Language:Swedish
Published: Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT) 2013
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34422
Description
Summary:Syftet med den här studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna såg på inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berättade om sin arbetssituation.Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlåsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin är insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet har tre teorier valts ut. Dessa är Maslows (1943) behovsteori, Karasek och Theorell (1990) krav – kontroll och socialt stöd modell, och Hirschmans (2008) sorti eller protest teori. Grundläggande slutsatser och analyser i studien som arbetats fram med hjälp av teoriansatser och analys, visar att upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna begränsas av inre och yttre faktorer. Dessa faktorer kan ses utifrån både ett negativt och positivt perspektiv, i den meningen de upplevs bindande eller icke bindande, i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Blir inte de inre och yttre faktorerna tillfredsställda för intervjupersonerna, i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna leder det rimligtvis enligt vad bearbetningen av empirin avser till ett missnöje, och det faktum ett oönskat läge.