| Summary: | Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svårigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Uppsatsens syfte är att tolka möjligheter och svårigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar på gruppboende för just ensamkommande i åldrarna 14-17 år. Det empiriska materialet bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete på gruppboenden. Studiens ambition är att kunna bidra till ökad förståelse för ämnesområdet och de påverkansfaktorer och förutsättningar som synliggörs genom empiri och teori. Genom följande frågeställningar vill jag uppnå mitt syfte: Vilka faktorer och förutsättningar kan skapa möjligheter i mötet med ensamkommande ungdomar? Vilka faktorer och förutsättningar kan skapa svårigheter i mötet med ensamkommande ungdomar?Studien har ett hermeneutiskt inspirerat, tolkande syfte med kvalitativ metod och tematisk analys. Resultatet av intervjuerna har analyserats och kopplats till Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Antonovskys KASAM teori, vilka utgör studiens teoretiska ramverk. I resultatet har faktorer och förutsättningar som kan skapa möjligheter eller svårigheter inte delats upp eftersom jag sett att det tematiskt tenderar att höra ihop.Genom undersökningen kan jag se följande tendenser: Synen på ungdomen som ett aktivt subjekt i interaktion med sin omgivning uppfattar jag som en återkommande faktor och förutsättning genom resultatet i fråga om att skapa möjligheter i mötet med de ensamkommande ungdomarna. Resultatet motiverar att denna värdeföreställning erkänner ungdomens integritet, upplevelse och likvärdighet, samt kan lägga grunden för en ömsesidig respektfull relation. Att realisera ett sådant förhållningssätt går ut på att backa från definitionsmakten och inta en sensitiv, inkluderande, autentisk och prestigelös hållning i både sitt ledarskap och i det kollegiala samarbetet. I resultat syns flera paralleller med konklusioner som återges i tidigare forskning och litteratur. Genom studiens framställning har aktualisering av teorierna genererats.Jag tror att det gynnar mig som specialpedagog, mina kollegor, (både inom den specialpedagogiska professionen och andra) och inte minst barnen och ungdomarna att vi har kunskap om samspelets möjligheter och svårigheter. En förhoppning är att denna studie ska kunna underbygga utvecklingsarbete i verksamheter och institutioner där vuxna och minderåriga möts.
|
|---|
