| Summary: | Abstract Anna Avesson & Anna Schüler (2017). Att införa talande kommunikationshjälpmedel för en elev med autism – en fallstudie ur ett variationsteoretiskt perspektiv (Introducing a speech aid device for a student with autism - a case study from a variation theory perspective). Speciallärarprogrammet, inriktning utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. ForskningsområdeAnvändning av surfplatta med kommunikationsapplikation i undervisning för elever med svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ge ett didaktiskt kunskapsbidrag kring undervisning för elever som har svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling. Studien undersöker hur kommunikationsapplikationen Widgit Go kan införas som kommunikationshjälpmedel i undervisningen. Frågeställningarna är:•Hur kan introducerande av Widgit Go didaktiskt genomföras i undervisningen? •Vilka kritiska aspekter kan identifieras vid introducerandet av kommunikationsapplikationen Widgit Go som kommunikationshjälpmedel för en elev med autism?Teori och metodVariationsteoretiskt perspektiv ligger till grund för denna fallstudie. Variationsteorin tar utgångspunkt i att lärande innebär att urskilja en del av omvärlden på ett nytt sätt, genom att få syn på nya delar eller detaljer av ett fenomen. Dessa delar omnämns som kritiska aspekter. I studien har undervisningssituationer filmats och loggbok skrivits. Materialet har analyserats med hjälp av variationsteorin och kritiska aspekter har identifierats. Därefter har undervisningen varierats.ResultatVid införandet av kommunikationsapplikationen Widgit Go (WG) identifierades fyra kritiska aspekter: förstå att WG kan användas för kommunikation, bli förtrogen med uppläggen i WG, använda WG för att kommunicera i övergångssituationer samt samtala om ämnen bortom här och nu. Resultaten visar vikten av att kommunikationspartnern fungerar som förebild vid införandet av WG och att de begrepp som presenteras på uppläggen, förankras erfarenhetsmässigt. En utmaning i arbetet var att balansera införandet av nya symboler och upplägg så att eleven kände förtrogenhet med vokabulären samtidigt som intresset och nyfikenheten upprätthölls. Vidare framkom möjligheten att använda WG för att skapa erfarenheter av samtal som en delad upplevelse av gemenskap. Elevens engagemang ökade då samtalsämnen med känslomässig betydelse för hen, infördes.I studien synliggjordes didaktiska möjligheter att använda WG som ett verktyg för att bredda kommunikationsmöjligheterna, förankra nya språkliga begrepp och för att stödja lärandet. Utmaningarna låg i att lära sig att hantera tekniken samt att planera vokabulären och strukturera uppläggen så att de kan bli funktionella i elevens skolvardag framöver och leda till ökad självständighet.Specialpedagogiska implikationerInför introducerande av ett kommunikationshjälpmedel blir speciallärarens roll att ansvara för att en gedigen kartläggning görs av elevens aktuella kommunikationssituation. I kartläggningsarbetet bör samverkan ske med övriga professionella och vårdnadshavare. I studien blev vikten av att vara lyhörd för elevens sätt att ta emot hjälpmedlet, tydlig. Variationsteorin kan vara ett verktyg i analysarbetet som dock kräver att tid frigörs för reflektioner och diskussioner. En utmaning i speciallärarrollen blir att driva och samordna detta pedagogiska arbete.Nyckelord: AKK, autism, talande kommunikationshjälpmedel, variationsteori, Widgit Go.
|
|---|
