| Summary: | Elevinflytande och demokrati är två ord som tolkas och förstås olika av olika personer.Det finns flera olika teoretiska åskådningar att välja mellan när man gör sin tolkning. Vihar sett en förskjutning i synen på demokrati de senaste åren, där en allt större tyngdpunkthar lagts på dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns även i Skolverketstexter och borde således återspeglas ute på skolorna.Vi har gjort en litteraturgenomgång där vi studerat kunskapsbegreppet ur ensocialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokratioch deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka få syn påvilken demokratisyn några lärare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla demål och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. Påverkarströmningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet på lokalnivå?Av intervjuerna framgår att de intervjuade lärarna tycker att elevinflytande ärviktigt, men det framgår i jämförelsen med elevernas svar att detta inte alltidsynliggöres i det praktiska arbetet. Vi har sett att den dolda läroplanen, dvs. vanor ochtraditioner, fortfarande är en kraft att räkna med innanför skolans väggar. Uppfattaslärarna som ”slappa” om de ger eleverna reellt inflytande? De har viljan, men saknarkunskapen och förståelsen för Skolverkets deliberativa ansats bakom läroplanen. Mankan inte förstå det man inte vet finns. === There is no abstract in english available.
|
|---|
