| Summary: | Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete.I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet. I samband smarta verktyg titta vi på olika applikationer och deras tillämpning i lärandemiljön. Dessa applikationer kan vara sociala medier, allmänna applikationer som ordbehandlare, administrativa verktyg och specifika applikationer inom teknikområdet kopplade till ämnet teknik. Vi kommer även att undersöka hinder och motstånd från användarens sida i samband med användningen av dessa redskap. Studien visar att smarta verktyg troligen har mest positiva effekter i lärandemiljön om användaren uppfyller vissa villkor där bland annat upplevelsen av trygghet i smarta verktyg. De flesta lärare med positiv inställning till dessa verktyg påstår att eleverna lär sig lättare, förbättrar deras självkritiska tänkande, utvecklar språket och utvidgar lärandemiljön till utanför skolans gränser. Elevernas inställning överensstämmer i stort sätt med lärarnas enligt undersökningen. Undersökningen visar att de flesta lärare inte utnyttjar möjligheterna med smarta verktyg i pedagogiskt arbete. Orsaken till detta kan vara att det saknas utbildning i användningen av smarta verktyg viket leder till känslan av otrygghet. Användningen av dessa verktyg i undervisningen till annat syfte som har ingenting att göra med pågående pedagogiskt arbete kan leda till försämrat lärandemiljö. Tidigare forskning och studier visar resultat som slutsatserna vi kom fram till i denna studie.Studien är baserad på kvalitativa intervjudata för att erhålla en djupare förståelse angående elevernas och lärarnas synpunkter om dessa smarta verktyg. Intervjun innefattar lärare och elever från högstadiet och gymnasieskolan. === The purpose of this work is to study both students and teachers views on how modern smart tools can help in educational work, and how these can be used as educational tools in technical subjects. We are looking at these tools from a system perspective to see the benefits and to detect possible obstacles associated with its implementation/use in schools. In the theoretical part we discuss socio-economic aspects linked to the system perspective. The purpose of combining socio-economic factors with the system perspective is to obtain an overall picture of how smart modern tools affect educational work.In the results section we aim to show how these smart units can be an effective educational tool that can facilitate the work of teachers and stimulate students' interest in learning. We will examine also the obstacles and resistance by the users in connection with the use of these tools. Result analysis shows that smart tools probably have the most positive impact on learning environment. Most teachers with a positive attitude to these tools claim that students learn easier, improves their self-critical thinking, develop language and extends the learning environment beyond the school boundaries. Most teachers do not use the potential of smart tools in educational work. The reason may be the lack of training
|
|---|
