| Summary: | SammanfattningTonning, Pernilla (2017). Flickor med adhd i gymnasiet – Röster om skolvardag, stöd och motivation Girls With adhd in Upper Secondary School – Voices on Everyday School Life, Interventions and Motivation. Specialpedagogprogrammet, Lärande och Samhälle, Skolutveckling och Ledarskap, Malmö Högskola.Förväntat kunskapsbidragDen här undersökningen vill ge röst åt några flickor med adhd för att genom deras erfarenheter förbättra kunskapen om denna elevgrupp och därmed också deras skolmässiga förutsättningar.SyfteSyftet med denna studie är att utifrån nedanstående specifika frågeställningar undersöka vilka upplevelser några flickor med adhd har av sin skolgång. Detta för att öka förståelsen för deras skolvardag och bättre kunna möta deras behov. För pedagogperspektiv intervjuas även lärare.FrågeställningarHur upplever dessa flickor sin skolvardag? Vad pekar de på i skolarbetet som fungerar respektive inte fungerar, stöttar respektive hindrar? Hur ser de på motivation och vad främjar respektive hämmar motivationen? Vad är lärarnas erfarenheter av att undervisa flickor med adhd?TeoriStudien utgår från en hermeneutisk, socialkonstruktionistiskt ansats samt diskursbegreppet.MetodDen halvstrukturerade livsvärldsintervjun, vars syfte är att kartlägga hur människor upplever olika fenomen i sin livsvärld (Kvale & Brinkmann, 2009) har använts för att samla empirin. Både enskilda och gruppintervjuer genomfördes, transkriberades, genomlästes för att hitta teman, analyserades och tolkades.ResultatNär intervjuerna analyserats framstod fyra temaområden som särskilt framträdande i det flickorna lyfte fram som viktigt i skolsituationen: Relationer och bemötande, Förståelse och stöd, Strategier och anpassningar samt Motivation, intresse och vilja. Goda relationer, främst med läraren men också med klassen, vänner, anhöriga eller andra viktiga personer, liksom dessa människors förhållningssätt och bemötande är faktorer som enligt flickorna starkt bidrar till en positiv upplevelse av skolan. Med en god vilja och en positiv inställning kommer man långt.Att omgivningen, och då speciellt lärarna, har förståelse för de begränsningar och konsekvenser en adhd-diagnos kan föra med sig i skolsituationen anges också som en framgångsfaktor eftersom läraren då har lättare att stötta eleven och sätta sig in i hennes situation. Flickorna beskriver initierat vilka strategier de tycker fungerar och vilka anpassningar de behöver. Bland sådant som fungerar nämner de skickliga lärare, välplanerad och varierad undervisning, strukturerade och tydliga uppgifter och att ha inflytande över den egna studiesituationen. Samtliga uppger också sin medicinering som en starkt bidragande orsak till att skolan fungerar.När det gäller motivation gör flickorna kopplingar både till intresse och vilja. Om inte den inre motivationen infinner sig – något som enligt Modesto-Lowe et al. (2013) är en av svårigheterna för personer med adhd – pekar de på faktorer i omgivningen, som varierad lärmiljö, lärarens sätt samt rätt stöd, som kan hjälpa igång den. Lärarna ger uttryck för att vilja se individen och inte diagnosen när det gäller att bygga relationer och genomföra undervisning för flickor med adhd. De vill anpassa för och möta elevens behov samtidigt som de också vill stötta till en allt större personlig utveckling och ansvarstagande. Lärarna är medvetna om vilka konsekvenser adhd kan få i skolsituationen och förhåller sig aktivt till detta vid planering och under lektioner. De nämner flera strategier och anpassningar som de upplever fungerar i arbetet med dessa elever men ger också uttryck för frustration över att tid och resurser inte alltid tillåter att de tillämpas fullt ut. De känner att de lämnas ensamma i arbetet och efterlyser mer samarbete och samverkan kring denna elevgrupp.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen kan verka för att skapa forum för samarbete, erfarenhetsutbyten och kompetensutveckling kring frågor som gäller adhd för att stärka pedagogerna i deras yrkesroll och öka samarbetet och utbytet dem emellan. Denna kan också introducera vetenskapligt underbyggda undervisningsmetoder som både stöttar elevens behov av struktur och tydlighet och lärarens behov verktyg att använda sig av i undervisningen av flickor med adhd. SlutsatsFlickorna visar stor medvetenhet om sina behov och är fullt kapabla att kommunicera dem till den omgivning som är beredd att lyssna. Genom att bygga relationer och ta tillvara på denna kunskap kan skolan ge dessa flickor de bästa förutsättningarna för att lyckas i skolarbetet.Nyckelord: Anpassningar, flickor med adhd, motivation, strategier, skolframgång.
|
|---|
