| Summary: | Bakgrunden för detta examensarbete grundar sig i våra egna noteringar av att många förskolegårdar i innerstäderna idag är små, platta och saknar naturmaterial. Den föreliggande studien har därför som syfte att undersöka vad som prioriteras vid planeringen av nybyggnationer av förskolegårdar. Mer preciserat så undersöks vilka aspekter som får genomslag vid planeringen av förskolegårdar.Studien har grundats på kvalitativa metoder, där två tjänstemän från Skol- och fritidsförvaltningen respektive Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg har intervjuats. Detta för att få två olika perspektiv från två människor som är en del av den planeringsprocess som studien undersöker.För att analysera det insamlade materialet har vi använt oss av två teoretiska perspektiv. Dessa är institutionaliserad barndom samt barnperspektiv och barns perspektiv. Analysen stöttas även upp av ett arbetsmaterial från Helsingborgs stad som anger riktlinjer för skolgårdar och förskolegårdar.Resultatet av studien visar att förutsättningarna för nya förskolor i städerna är dåliga redan innan planeringsprocessen ens har påbörjats eftersom konkurrensen om mark är så stor. Ett politiskt tryck på att skapa fler bostäder åt det ökande invånarantalet har lett till att den kortsiktiga ekonomiska vinsten som genereras av att sälja mark åt bostadshus prioriteras högre än den långsiktiga allmänna investeringen som en förskola innebär.Vidare så visar studien att de riktlinjer som följs i huvudsak är Plan- och bygglagen (SFS 2010:900, 8 kap. 9 §), och att de aspekter som får genomslag i planeringsprocessen av en förskolegård är att såväl material som lekredskap som installeras på gården ska vara hållbart ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. På grund av säkerhets- och tillgänglighetsskäl byts material och lekredskap såsom asfalt och gungor ut mot säkrare och mer hållbara alternativ. Dessa är dock inte alltid bra för varken miljön eller hälsan, vilket innebär att barns hälsa, miljön, samt barns perspektiv inte prioriteras.
|
|---|
