”Och teater – det är också bögigt…” Intervjuer med killar som valt ES musikal - ett könsmärkt gymnasieprogra

• Main Author: Oscarsson, Jonas
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2011
• Subjects: gymnasieval; genus; maskulinitet; estetiska programmet; Social Sciences; Samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33077

Detta är en undersökning av varför så få killar går på estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som går estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser på genus i förhållande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas närhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgår även att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstånd från omgivningen för sitt intresse för scenkonst. De har främst fått förhålla sig till homofobi samt nedvärdering av utbildningens status och misstro mot deras framtidsutsikter. Killarna uppger att de fått mer uppmärksamhet och större utmaningar än tjejerna när de väl börjat på skolan. Killarnas dominerande ställning förstärks på teaterns högre utbildningsnivåer och i den professionella världen: Där är bilden traditionell – männen har makten, huvudrollerna och chefsjobben. Detta till skillnad från andra könsmärkta gymnasieprogram, där snedfördelningen vad gäller kön ser likadan ut på gymnasiet som i det följande yrkeslivet. Därför innebär dessa killars gymnasieval inte ett lika stort steg från genusnormen, trots allt. Studien har gjorts mot följande bakgrund: Befintlig statistik och forskning visar en entydig bild. Ungdomar uppger att de väljer gymnasieprogram individuellt, på rationell grund, främst efter sina intressen. Men resultatet av deras val visar att andra faktorer, attityder och värderingar gör att eleverna ändå omedvetet sorterar sig och sorteras traditionellt efter sociokulturella faktorer. Dessa faktorer är främst utbildningsmässig och ekonomisk familjebakgrund, samt den tydligaste faktorn – grupperingen efter kön.Dessutom har myndigheternas försök att göra något åt den kraftiga könssegregationen i gymnasieskolan misslyckats.Intervjuerna har analyserats utifrån ett genusperspektiv grundat dels på R W Connells teorier om hur den västerländske mannen formar sin maskulinitet, dels på P Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält, samt hans analys i verket Den manliga dominansen.