”Snart har jag inte tid att göra det jag vill – undervisa!”

Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och säms...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Andersson Livaja, Charlotte, Andersson, Ellinor
Format: Others
Language:Swedish
Published: Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT) 2009
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32863
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-32863
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-328632020-11-25T05:31:30Z”Snart har jag inte tid att göra det jag vill – undervisa!”sweAndersson Livaja, CharlotteAndersson, EllinorMalmö högskola, Lärarutbildningen (LUT)Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT)Malmö högskola/Lärarutbildningen2009ArbetsbelastningarbetssituationarbetstillfredsställelseförskolläraregrundskollärarepedagogstressstresshanteringstressupplevelserstödHumanities and the ArtsHumaniora och konstUnder de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt. Med utgångspunkt från detta undersökte vi hur pedagoger i förskola och grundskola upplever sin arbetssituation. Vår studie visar på att grundskollärarna i allt högre grad än förskollärare har en arbetssituation som de är missnöjda med beroende på stress, hög arbetsbelastning, dåligt inflytande över sitt arbete, bristen på stöd från skolledning och kollegor. Vidare är det fler förskollärare som upplever sitt arbete som tillfredställande. Vår studie visar också att den största källan till stress bland pedagogerna är stora klasser och stora barngrupper. Endast ett fåtal av våra informanter har angett att det på deras arbetsplats förekommer någon form av stressförebyggande arbete. Vad det gäller hur man kan förebygga och hantera stress på individnivå anges främst god sömn, varierad kost och friskvård. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32863Local 7738application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Arbetsbelastning
arbetssituation
arbetstillfredsställelse
förskollärare
grundskollärare
pedagog
stress
stresshantering
stressupplevelser
stöd
Humanities and the Arts
Humaniora och konst
spellingShingle Arbetsbelastning
arbetssituation
arbetstillfredsställelse
förskollärare
grundskollärare
pedagog
stress
stresshantering
stressupplevelser
stöd
Humanities and the Arts
Humaniora och konst
Andersson Livaja, Charlotte
Andersson, Ellinor
”Snart har jag inte tid att göra det jag vill – undervisa!”
description Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt. Med utgångspunkt från detta undersökte vi hur pedagoger i förskola och grundskola upplever sin arbetssituation. Vår studie visar på att grundskollärarna i allt högre grad än förskollärare har en arbetssituation som de är missnöjda med beroende på stress, hög arbetsbelastning, dåligt inflytande över sitt arbete, bristen på stöd från skolledning och kollegor. Vidare är det fler förskollärare som upplever sitt arbete som tillfredställande. Vår studie visar också att den största källan till stress bland pedagogerna är stora klasser och stora barngrupper. Endast ett fåtal av våra informanter har angett att det på deras arbetsplats förekommer någon form av stressförebyggande arbete. Vad det gäller hur man kan förebygga och hantera stress på individnivå anges främst god sömn, varierad kost och friskvård.
author Andersson Livaja, Charlotte
Andersson, Ellinor
author_facet Andersson Livaja, Charlotte
Andersson, Ellinor
author_sort Andersson Livaja, Charlotte
title ”Snart har jag inte tid att göra det jag vill – undervisa!”
title_short ”Snart har jag inte tid att göra det jag vill – undervisa!”
title_full ”Snart har jag inte tid att göra det jag vill – undervisa!”
title_fullStr ”Snart har jag inte tid att göra det jag vill – undervisa!”
title_full_unstemmed ”Snart har jag inte tid att göra det jag vill – undervisa!”
title_sort ”snart har jag inte tid att göra det jag vill – undervisa!”
publisher Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT)
publishDate 2009
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32863
work_keys_str_mv AT anderssonlivajacharlotte snartharjagintetidattgoradetjagvillundervisa
AT anderssonellinor snartharjagintetidattgoradetjagvillundervisa
_version_ 1719360051265667072